Aftonbladet – 19 november 1844, sida 1

Riksgäldskonteret en lika disponibel kontant tillgång, ) som öfriga till kontorets disposition ställda medel l: hvilka, i den mån de till kontoret ingå, ovilkorliger ) skola å samma räkning i banken issättas; och Nkasom Riksgäldskontorets verkliga kreditiv:kuld tilk ban-. ken, sedan kreditivet börjat anlitas, ökas genom hvarenda från kontoret skeende utgift, likaså minskas samma skuld genom hvarje till kontoret verkställd iobetalning. Hela kreditivsumman är också, under omförmälda tiderymd, i bankens räkenskaper upptagen, såsom en detta verks fordran afstaten, hvaremot det obegsgoade beloppet deraf ingår i bankens sku!d för de hos dersamma deponerade medel. Hvad som för närvarande är disponeradt af meranämnde kreditivsumma behöfver paturligtvis icke återbetalas förr, än vid mediet af nästa år, då den bevillning för innevarande år i:flutit, hvars hela påräknade belopp dels redan blifvit af Riksgäldskontoret :örskottsvis utbetaldt, dels här ovan upptagits såsom en kontoret åliggande utgit under den återstågnde delen af detta år. Troligtvis kommer likväl. det pu lytade kreditivbeloppet ett redan före årets slut till fu!o godtgöras; i hvilken händelse och så vida dan återstående mindre betydliga a2sdelen af 41844 års statsfyllnadssumma dessförinnan jemväl varder uttagen, Riksgäldskontoret under detta års lopp kunnat utbetala hela statsfyllnadssumman lör året, u:aa alt vid slutet deraf äga någon sku!d på sitt kreditiv; ett förhållande, som, enligt bvad räkenskaperna utvisa, icke under något föregående år, sedan ifrågavarande kreditiv beviljades, iaträffat. Slutligan bar U., i ssmmanbang härmed, ansott sig böra anmäla, att U;, i fråga om Riksgäldskontorets inkomster och utgifter under de kommande åren, väl icke är i tillfälle uppgöra någon fult tillförlitlig beräknivg, innan ungefärliga beloppet af den summa, kontoret för de årliga statsbehofvens fylande måste tillhandahålla kongl. Statskortoret, kan med någon säkerhet bestämmas; men, efter hvad U., medledning af verkstä!lde förslagsbe:äkningar öfver Riksgä!dskontoreis så kallade enskilda behof samt ränteoch andra inkomster utom allmänna bevillnirgen, arser sig böra antaga, kan statsfyllsadssumman för 4845 och följande år ökas med omkring 150,000 Rår, utan att sådant kommer att föranleda till någon förhöjsing uti den till Riksgäldskontoret ingåesde allmänna bevil!ning, hvilken R. St. vid sista riksdag sig åtogo. D-remot äro nedanstående avslagsfrågor öfverlemnade till Statseller Statsoch Ekonomi-U:skottens behandling, nemligen: 4:0 Uli Kong!. Maj:ts nådiga proposition om Statsverkets tillstånd och behof: a) af U. redan för R. St. framställde: 1,337,675; bv) ärnu ej i U. behandlade: till kanal emellan Barken och Wessman 463,000 Råir på 492 år, gör på 3 år 115750; Lidköpings hamnbyggnad, 84,750 Rdr. på 4 år. gör på 3 år 63 562; quaibyggnad vid Wenersborg 15,300; utcikningar och aftappsingar m. m. 1350,000; vägar och mindre strömrensningsarbeten 400,000; reseoch undersökningsko:taader samt exaenser 30000; till ea lärare vid Marieberg samt stipendier 6,000; styrelsen för vägoch vattenbyggnader j-mte distrikt-cheferze 29,300; stuterierna 10,000; bolländerier 70,000; vägen genom Kopparbergs, G flaborgs och Jemtlands låa 92,400, tillbopa Rdr 892,312. 2:9 Uli serskilda Kong!. propositionir och skrifvelser äskade anslag: Till folkskolorne för hvarje år, 101,000 rdr, eller för 3 år 3503,000; till inköp af boställe åt en kapellan i Undebäs, 2,666, understöd för rustoch rotehållste i Jemtland, å 4,000 rdr årligen, 42,000 assessor Rudaphis sterbbusdel egare 473, nation:lmuseum, 5350,000 rdr på 40 år. gör på 3 år 465,000, afskaffande af slafve:i:t på S:t Barihelemy, 50,000 spanska piastrar på 5 år, gö: för 3 år 30,000, å 2 rdr 32 sk. 80,000, s:a rdr 259.840. 3:0 Uti serskilda Kongl. skrivelser omnämnde behof: anskaffsnde a tomt och kasern för Svea trtilleriregemente 3435,000, för ett större ridbus i Landskrona 50.767, en kasern i Malmö 71,000, cp kasern i Helsiagborg 30,000, s:a rår 496,767. 4: Uli motioner, öfverlemnåde till Statsutskottet, tfrågasalta anslag : a) till kanaler, rdr 421,333: 46;). b) til hamnbyggnader etc. rår 439.890; ec) utdiknin-. gr ec. för odlipgsföretsg, rdr 37,377; c) till strömrenssingar m. m. rdr 91,666: 32; e) till ät:kiliga föremål, rår 551,546. 5:3 Låneunderstöd: a) esl. Kongl. Mej:ts propositioner och skrifselser: till uppförande af en gymnastikbyggovad i Mam3-8 000, Götheborgs hamnbyggnad 440,000, s:a rdr 448,000; b) enl; motioner rdr 366,000; summa proponerade anslag 4,907,379 rår. Härförutan äro både till Statssamt Statsoch Backoeller Statsoch AIm. B:soch Ekon,utskottens handäggnaing öfverlsmnade flere K. M:s skrifvelser, äfvensom åtskilliga eoskilde motioner, hvilka utsk. ännu ej hunnit behandla, mea som icko sysa3 föranleda någon tillökning uti förestående beräkningar, enär de avtingen argå del: anslog på ordinäris stat, dels frågor, som integripas under förenämnde K. M:s propositioner, eller ock äro af den beskaffenhet, att de icke upptaga några vissa summor eller erforderliga anslag. EE LG Beloppet af dessa sålunda ifrågasatte anslag har endast småsiogom. under tiksdage:s lopp, blifvit utsk. bekant, och utsk. ha-, i löljd häraf, ej förr än nu varit i tillfälle att någon fulstä dig uppgiti detta afseende Rikets Stäsder meddela. Förestående beräkningar utvisa, att Riksgäldskontorets behållning ej på sångt när lemaar tillgång till: bestridande af de ifrågavsranda utgifterae. Vid sådant förhållande, anser utsk. någoa anran utväg. för frågans behandling ickel finnas, än att antingen anslagen isskräskas icom för handen varande tillgångar, tller ock att så tane ytterligare beredas genom lån; upptagande af Riksgä:cs kxontoret Utom de af utsk. redan tillstyrkte arslag för en gång eller viss tid, hvilka ut:k. funnit för statens all-Å männa behof oundgängligen rnödiga, måste äfven exl del af de pu ytterligare uppgifna betoven anses varal 3å angelägna, att doras fyllasde icks utan olägenhet och skada för det allmäcna kan uppsgjutas, hyaremot större delen synes både böra och kunna stå tillbaka. För de förra anser utsk. den tillgåvg, som ännu, enligt hvad här ofvan blifvit utredt, ätsstår att för R. St. dispanera, bliva tillräcklig; och då det hirjemte torde vara vådligt, synneriligtn under nuvarande förhållanden i ritets peaniongeväsende, att isleda staten uti en ny skuldsättning för dessa ändamål, bar utsk., för sia de, funnit sig böra .biväda den menirg, att hellre de af iemförelsavis mindre beho! påkallade ut— be a