mar m. fl. afstyrkte försleget, förmenande att förbudets upphäfvandg skulle befordra lättsione och osedlighet; hvaremot Herr Thomander, Knös, Sazrdberg m. fl. yrkade bifsll. Vid votering antogs förslaget med 31 röster mot 48. På eftermiddagen upplästes och godkändes Expeditionsutskottets förslag till Riksdagsbeslut N:ris 4 och 2. Loagutskottets betänkande M 30, rörande vissa iakttagelser vid besvärsskriters och ansökningars inlemnande, blef, efter någon diskussion och genom votering, återremitteradt. Stat:samt Allm. B-svärsoch Ekonomi-utskotters utlåtanden N:ris 4—9 biföllos. — Uti Borgareståndets förmiddagsplenum i Lördags förekommo: Ezoromiu!sk:s betänkanden AA: 61 mid avledning af väckta frågor om styrelseverkens organisation m. m. Första puskten hvarigenom hemställes, aut väckt förslag om embetsoch tjarsemäns afsättlighet ej må föranleda till någon åtgärd, bilölls, äfvensom dena 2:dra purkten, hvilken afstyrker väckt össleg om en ombudsmazs anställande vid embetsverken till bevskande af enskild mans rätt; 3: ja punkten, som hendiar om reorganisation af de administrativa embetsverken, våckte en längre diskussion. Hi De Ma:dt, Eilund, kLagergren, Grååd, Schartau; vm. fl. yttrade sig emot förslagst, hvilket af någre talare svarpt klandrades sårom omoget, outveckladt, m. m. H:r Wern, Gcijer och några andra önskade att man måtte, med bifell till de privciper, som utsk. uttalat, lägga betänkardet till handlingarne, alldenstund det redan var afslaget af tvenne stånd, cch häruti isstämda äfven hr Bergsten, som för öfrigt sökte försvara betänkandet. Hr Gråå, understödd af hr Gustafsson, gjorde den framställning, att man kunde bialla de fyra första raderca af 3:dje punkten, och lägga det öfriga till hacdlingsrne, och detta blölls äfven, hvedan ståndet beslöt att, med erkännande af underd. tackssmbet för den af Kongl. Moj:! vådiget meddelade förklaring, att embetsverkens förenkliog och reorgansisation utgöra ewt.af föramålen för Kongl. M-j:ts nådiga omtavka, för örigt i denna del lägga betänkendet till hardlingarne. 2 66 i anl. af väckt motion, att kronoarbetskarlarne vid Carlsborg hädanefter inom fästningen må få undergå kroppistraff, godkändes. JM 67, rörande väckt fråga i anledrving af utlänringars bosättving härstädss, bifölls. AM 68, i anlednicg al motion rörande protokollslösen, godkändes. AM 69, rörande väckt motion om indragning af Förvaltningen af Sjöärenderna: Utskottet ansåg svaret på denna fråga innefattas uti betänkandet Je 61, om en reorganisation af embetsverken. Eter åtskilliga dels skrif:lige, dels muntliga anmärkningar f Hr Gustafsson, hvilken väckt den ifrågavarande motionen, blef detta betänkande till Utskottet årerremitteradt. MM 70, i anledning af väckt motion om stadsskolans i Sköfde förening med. folkskolan dorstädes, bifölls, äfvensom Jz 71, om upphörande af nämndemäns befrielse från skjutsningsbesvär, och Aa? 79, i anledniog af återremiss af Utskottets betänkande AA: 29, i anledning af väckt fråga, att karaktersfullmakter icke må utgifvas, lades till handlingarna. BankoUtskottets utlåtanden: JM 19, i anledning af fabrikören Soldins ansökning om eftergift af upplupna straffräntor å 9:ne Jån i Bankodiskonten, gom, efter en diskussion, hvarunder Hrr Foenander, Wern, And. Berg, Lagergren m. fl. instämde i Hr Palanders reservation, och talade för bifall till den nämnda ansökningen; och Hrr Norin, Walley, Schartau m. fl. till bifall för Utskottets betänkande, efter votering med 33 röster mot 17, bifölls; 42 20, raed anledning af riksdagsfullmäktigen von Zweigbergks motion om återbekommande af ett hos honom för Bankens räkning uttaget penningebelopp, bifölls, äfvensom J 94, i anledning af väckt motion om fastighetslån, som på kompletta handlingar i Banken beviljats, måtte utgå, äfven i händelse låntagaren aflidit förr än lånet hunnit utfalla. Bondeståndets inbjudning, att instämma i Sundets beslut i fråga om indregning i afseende på den för jägeribetjeningen fastställda stat, afslogs, på grund deraf att det betänkande, som handlar härom, redan är bifallet af tre Stånd. : — Uti eftermiddagens plenum afegjordes, efter en längre diskussion, bränvinvsfrågan i hufvudsaklig likhet med det beslut, hvari Presteståndet stannat, pemligen så att, med förkastande af Utskottets nya förslag, 1841 års bränvinsbrännings-förordnicg bibehölls, med den förändring, att den nya tarlffen, innehållande förhöjd afgift för verk med konstapparater, antogs, likasom förbudet mot den s. k. gårdfaribandeln med bränvip. Dean 42 i den gamla förerdnicgen, som säger, att borgare, som tredje gången utminuterar bränvin i sin handelsbod, är förlustig sitt burskap, förändrades äfven. — Uti Bondeståndets afton plenum i Lördags afslutades föredragningen af Bevillnings-, Lagsamt EkonomiUtskottens betänkande 4 1, angående grunderne och vilkoren för tillverkning och försäljning af bränvin. Utom i afseende på 1:sta artikeln, för pröfTR TA Se