Aftonbladet – 16 november 1844, sida 2

införande i detta olyckliga land. Allt ting syiös utvisa, att en verkligen infernalisk plan varit uppgjord, att locka en bop af de till Frankrike flyktade Spanjorers, Carlisters och Esparteros anhängare, till att begifva sig åter in i Spanien, samt att samtidigt dermed begagna några legda uslingar till mordförsök, hvilka försök sedan kunna användas till att göra de personer misstänkta, som ännu våga sätta sig emot grundlagarnes kränkning och godtyckets befästande. Så emottager man nu underrättelser om nästan samtidiga upptäckta mord anslag emot Narvaez i Madrid och de Meeri Barcellona. Den 27 Okt. på eftermidd., då den förre skulle begifva sig till middag hos franska ministern, skulle han anfallas af 6, vid ett der nära varande gathörn utställda mördare; men det utsedda offret råkade lyckligtvis att resa på middagen en half timma förr än mördarne skulle sammanträffa. Medan han åt sin goda middag. beställdes dessa af den så kallade tillställaren, att i stället möta följande dagen; men under natten hade denne ångrat sig, angifvit sina så kal:ade medbrottslige och gjort sådana bekännelser, att general Prim, svårt komprometterad, det vill säga nu kämpande emot Narvaez allrådighet I:ksom förut mot Esparteros, måste arre:terasp, samt en hel hop andra på misstankar inmanas i bäkte. Fyra timmar sednare, samma dag, skulle Baron de Måer, Öfverbefalhafvare i Barcelloaa fara på spektaklet, och då han skulle stiga ur vagnen, störta två lönmördare fram, men tagas helt kn:ppbändigt af vakten och lösryckas från denva, under vögen till arresten, af en annan beväpnad trupp. Här var åtminstone anstalten tilltagen i stort; ty flera hundrade personer visade sig derefter på Rambla, utrustade med röda mössor. men skingrades obegripligt lätt af de dit ankommande trupper, bvarelter Baron de Meåer helt tappert !emnade theatern och gick till fots, öfver det rensade Rambl2. Om nu af förhören med de för dessa anslag fängslade personer skall visa sig något annat, än hvad man såg vid det förra rysligt tillämnade mordanslaget emot Narvaez, då Cortena, Madez och bortåt sextio deputerade dels arresterades, dels anklagades, men sedan regeringen lyckats att under förskräckelsen bemästra sig all makt, bearbeta militären, befästa kontrarevolutionen och förstöra nat:onalgardet, intet enda bevis kuoad2 anskaffas emot dessa och hela saken blef glömd, sådant återstår nu att se. Det är imedleriid ganska sannolikt, att händelsen kommer att inverka på Cortes beslut, angaende grundlagens stympande; ty de bemödanden, som Utskottet dagarna förut gjort, att åtminstone modifiera regeringens förslag, torde nog efter dessa skräck-scener tillintetgöras i kamrarna. Att äfven personig hämnd mot Prim är med i spelet, synes deraf, att man utgifvit Prims fordne stabschef, öfverste Rubein, såsom den, hvilken tillställt mordförsöket i Barcellona mot de Mcer. Det uppgifves äfven, att ett likadant försök skulle göras mot general Roncali i Valencia. Det som i synnerhet gör hela arrangementet misstänkt, det är, att planen till alla dessa samtidiga mordförsök och att sedan bemästra sig Drottningens person, samt förmå henne att orubbadt bibehålla 4833 års konstitution och ändra ministere, skulle utgå från Espartero och Mendizabal, samt blifvit upptäckt genom de arresteringar, som franska myndigheter gjort vid spanska gränsen, af förrymde Spanjorer, som sökt insmyga sig åter i Spanien. Imedlertid kan allmänheten ej lätt öfvertygas härom, utan tror man att hela anordningen är uppsjosd ef Avizsneta, Narvaez första polis-agent, som redan förut visat skicklighet i dylik väg. Senaten har redan bifallit regeringens yrkande, att allena få besluta och kungöra lagen angående menighetsoch provincial-styrelserna — en god början till antagandet af ala de andra förslagen att störta grundiagen. Under det Narvaez ministere sålunda vinner indamålet att göra regeringen enväldig, söker man hålla uppe franska kabinettets hopp på fortfaranle inflytelse i Msdrid, derigenom att Don Carlos amilj skall uteslutas från giftermål med Drottingen eller Iafantinnan, samt att den förra skall iftas med grefven af Trapani och den sednare, vilken, då Drottningen är så sjuklig, torde komna att en gång bestiga thronen, med hertigen af gens EDR SAIK ESSER I FROSSA ESR AT VAN ISESAEERASTT 4