Aftonbladet – 16 november 1844, sida 1

med Utsk:s förslag, i flere fall icke kunde uträknas anporluada, än i bråk, bvilka likväl vid tillämpningen måste noga iakttagas, så att den felande icke blefve ålagd !,,.:del i böter mera än efter lag, och exekutorn ej komme att uttaga böter till högre belepp, än som blifvit ådömde; samt att ett lika väsendiligt binder förekomme i afseende å kameraiväsendet, helst de i jordeböcker och kroporäkenskaper förekommande räknetal i bråk af runstycken ända til tusendedelar, som vore en öljd af Sverges mångartede hemmansnatur, hvarken skulle kunna fördelas i cents, då ,..:delar alltid komme att återstå, och ej eller med vanlige bråk exsct uttryckas, utan logarithmer; — af flere ledamöter hos Bondeständet: att ioförandet af decimalsystemet ekulle så väl i räkvingar som bandelstran:sktioner medföra oreda och villervalla på den enfeldiges bekostnad, synnerligast innan folkskolorne blivit ordnade på ett sätt, com tilförsäkrade allmogen en större upplysning, både i detta och arcdra afseenden; aw oredan och förvirripgec blefve än större i händelse decimalsystemet komme att utsträckas äfven till mått, mil och vigt, samt att allmogen svårligen skulle kunna förmås ett frångå det räknesätt, som wore ejupt fästadt i dess misne; och bafva härfö utan åtskinige ledamöter isom de ofrälse Ståoden till ella delar instämt uti af herr doktor Ödmann och herr brukspatron de Marde afgifoa reservationer, som fioras Utsk:s ofvsanberörde betänkande bi: fogade. Ehuru Utck., vid afgifvandet af dess förslag om decimoalsystemets antagande, inga!unda förbisåg vigten af de anmärkringar, hvilka deremoct kunde framställas, byste Utsk.. likväl cen öfvertygelse, att nämnde system, med afseende å dess väsendtliga och obestridliga fördelar, förnämligast hvad lätthet och enkelhet i alla Jliqvider och räkenskaper beträffar, skulle tillvinna sig Rikets Stävders biall; men då, så vidt dertill må slutss af de yttranden, by Ika i anledning af utsk. berörde förslag blifvit afgifna, de fleste ledamöter inom 3:oe riksstånd helt och hålet motsatt sig systemets införande, bar utsk., som vid sådant förhållande ansett ett förnyads tilistyskande deraf hos Rikets Ständer icke kunsa komma att röra framgång, funnit sig föranlåtet att, med frånträdande al förslaget i denna del, hemställa, att frågan om decimalsystemets antagande i rikets mynt och penningeförhållanden måtte få förfalla. Med avledning af inom siksstånden gjoraa agemärkningar, hvilka bufvudsakligea åte:finnas i de under förra betänkandet i detta blad upptagna reservationer, har utsk. tillstyrkt att.nuvarande riksdaler silfver specie må, under den i myntbestämningslagen förekommande b-nämning af riksdaler silfver, fortfarande bibehållas, att raäkneenheten må bestämmas till eu värde, som molsvarar en riksdaler riksgälgs, alt denna nya räkneenhet må benämnas endast riksdaler och stt riksdslern må indelas i 48 skillingar, och bvarje skilling i 4 styfver, samt skillingens indelnivg i runstycken, i följd deraf, måtte upphöra. I -ammanbang härmed kar utsk. uppgjö:t föjande förslag tili förändradt mystsystem: —4:0 Allmänna räkningssättet i handel och vandel, samt vid bokföring. a) Svenska myntets räkneenhet fastsädes till jemnt V, riksdaler silfver; b) d-nna r-kneenbet, svarande emot 49 skilliegar silfver och enahasda med en riksi. riksg. eller 32 sk. bko, benäcenes riksdalero; c) ea riksdaler indelas uti 48 skillingar, och hvaije skiling uti 4. styfver; d då i förattningar, aftal, räkenskaper, skuldsedlar eller skrifter af hvad s!ag som helst, hvilka etsr viss bestämd tid utfärdas, benämningen af endast riksdaler utan ssrskild bestämmelse förekommer, så förstås dermed alltid den i punkten litt. 6. bär ofvan omförmalde riksdaler, kvaref en är lika med V, riksdeler silfyver. 2:0 Silfvermyntet. Da serskilda silfvermynten skulle blifva desamma som nu både i afseende på valör och skrot och korn. 53:o Kopparmyntet. I enlighet med hvad i Bankoutskottets vid sissförflutna riksdag, under N:s 20 och 31, afgifne betävkanden i d.:tta afseende blifvit föreslaget, samt af R. St. då gilladt och godkindt, hemstaller usk. att kopparmyntsorterne blifva: a) ett om 4 skiliingar — 4 skill silfyer — 4 skill. rgs; b) ett om 2 skill. — 2 skill. rgs; c) ett om 4 skill. — 4 skill. rgs — 4 styfver; d) ett om 2 styfver — f, skill. res; e) ett om 41 styfver — !7, skill. rdr. Utmyntningen: ett skeppund koppar, stapslstadsvigt, utmyotas till: 250 rdr — 300 rdr bko, i fyraskillingsstycken; 375 rdr — 250 rdr bko, i en och tvåskillingsstycken; 300 rdr.— 200 rdr bko, i en och två styfversstycken. Slutligen förnyar utsk. sin hemställan, i förra betänkandet i afseende på förändringen af kronans räkenskaper. m. ms. Flere reservationer åtölja betänkandet. ——KER— AA RORGARESTAÄNDRT