Aftonbladet – 16 november 1844, sida 1

AUF ASRI TGS IRURSKTALLA i afgår ala Onsdagar kl. 10 f. m, till STRENENÄS, ochl återvänder alla Thorsdagar samma tid; M afgår alla Lördagar kl. 8 f. m. till STRENGNÄS och THORSHÄLLA, samt återväsder alla Måndagar s. t. Kemmissionär: C. O. Strindberg vid Riddarbustorget. — RIESDAGEN. UTSKOTTSBETÄNKANDE. Bankoutskottets utlåtande M 23, i anlädning af de inom samtlige Riksstånden framställde anmärkningar vid utskottets under M 45 ofgifna betänkande, med förslag till ett förändradt myntsystem. : Hvad härvid först angår den af en ledamot inom högv. Presteståndet samt åtskillige ledamöter inom hederv. Bondeståndet yttrade mening, att, under närvarande förbållanden, då en allmän klagan över penningeförlägenhet inom landet gifvit sig tillkänn, det icke kunde anses vara af behof påkalladt att föreslå antagandet af något rytt myntsystem, utan att det nuvarande räknesättet borde tills vidare oförändradt bibehållas, hänvisar utsk. till de skäl, autsk. uti dess betänkande anfört, och förnyar dess redan gjorda framställnipg om införande af ett ordnadt och bestämdt myntsystem. Beträffande åter de emot betänkandet, i dess serskilda delar framställde anmärkningar och till en början dem, som blifvit gjorda i avledning af utsk. hemställan om anragande af decimalsystemet i riketsl. myntoch penningeförhållanden samt den af utsk. föreslägne räkne-enhetens (riksdalerns) indelsing i 409 cents, befinnes att flere ledamöter inom Adeln samt Presseståndet och en ledamot inom Bondeståndet yr-; kat bifall till det af herr friherre Wrede ursprungligen framställda och af hr Gripenstedt i dess, utsk.l. betänkande bifogade, reservation åberopade förslag; en ledamot inom välicfl. Borgareståndet förordat antagande af sistberörde förslag, dock u-der örbehåtl, att decimalsystemet, i afseende på måst, mål och vigt, på samma gång infördes; samt en I-damot inom högv. Presteståndet föreslagit, att till undanröjjandel af den svårighet, som förefunnes vid så väl utskottets, : som herr Gripenstedts i dess reservation afgifna förslag eller de höga ziffror, hvartill täljarne i centesi-) malbråken kunde stiga, derigenom möjligheten att verkstä:la räkningar i bufvudet försvårades, en mellansort, som passade in i centesimalsystemet, såsom t, ex. af 20 eller 25 cents, måtte antagas. Emot Decimalsystemets införande har åter blifvit anmärkt: af 2:ae ledamöter hos Ädeln, att utom den svårighet, som icke bott i början af decima!systemets införande, utan troligtvis i hela sekler skulle komma att ega rum vid alla liqvider bland allmogen och de lägre sambällsklasserne, hos hvilka de gawla beräknisgssätten al daler, öre, mark, skilingar, styfver m. fl., om icke i all framtid, åtminstona i en ganska lång följd af år, säkerligen komme att bibehållas, skulle genom cent:beräkningens införande, de största olägenheter uppstå för landsstats-tjenstemännen och i synnerhet kronobetjevingen vid skattläggningar. ränteberäkningar och förvandlisgar, kronouppbörders debiterande och indrifvande o. 8. v.; att, enligt da äldre ech ännu gällande methoderna för hemmansskattläggning, alla af svenska jorden utgående räntor voro beräknade efter daler och öre, hvarförutan alla underafdelningar af hemman och mastal, samt all annan fördelning af jorden med derå satte räntor, hvilka i jordeböcker och kronans räkenskaper förekommo, voro, med få undanteg, utförde, icke efter 40-tal, utan med de så rallade jemna bråktel af 2, 4 eet., hvilka, lika med dalersoch öresberäkningen, icke qvadrerade med de af utsk. förestagna underafdelningar efter decimalsystemet, utan med det i nor den uråldriga, efter 42 eller storhundradetalet; att, i öljd häraf, destörsta svårigheter skulle uppkomma för uppbördsförvaltningen, att, efter andra grunder, uppgöra räntepersedlarnes förvandling och inadrifva skatterse, utan missförstånd och missnöje å de betalandes sida, hvilka i allmänhet icks förstodo, än mindra kunde kontrollera de gjorda förvandlingarne; att kronobetjeningens ytterligt tucga besvär under första åren efter det nya systemets införande visserligen vore öfvergående, men att detta icke inträffade i afseende å räntegifvarne, helst desse icke kunde uti debetsedlarne få den stora mängden af räntepersedlarne upptagne och följaktligen blefvo urståndsatte att granska förvandlingen, samt derförutan vid anställande af jemörelse emellan debetssedlarne och förteckningarne på deras räntepersedlar samt markegångstaxorne, så mycket mindre kunde vinna någon upplysnirg, som, eburu väl i dessa sednare, prisen å persedlarre blefvo i rikedaler och cents upptagne, försäljningspris och varuvärden, man och man emellan, otvifvelaktigt komme att fortgå i riksdaler och skillingar; samt att svårigheter dessutom skulle uppstå i minuthandelp, der säljare och köpare vore i ovisshet, ej blott om varornas rätta pris, utan än mera om riktiga betalningen derför, hvilken, om äfven räkningen uppgjordes i nytt mynt, dock ofta måste verkställas i det gamla, så länge det ej hunnit indragas; — af en ledamot hos Adeln samt en hos Presteståndet: att, i händelse afdecimalsystemets införande, skulle antingen kronan eller ock den skattskyldige, vid kronouppbördens debiterande och indrifvande, ovilkorligen tillskyndas en förlust af värdet emellan 96 och 400 eller de V,,,:delar, hvarmed 42och 410-räkningen, efter Utsk:s förslag, komme att skilja sig; — af flera ledamöter hos Presteståndet: att decimalsystemet väl vore af vigt och värde vid bokoch räkenskapsöring samt kalkuler, äfvensom för vetenskapsmanner, men deremot icke lämpligt vid den mindre, dagliga handeln, helst ett mynt borde vara lätt och bestämdt delbart, hvilken egenskap decimalen alltid komme att i viss mån sakna; samt att antagande af nämnde system, derigenom en mängd oredor skulle uppkomma, särdeles bland allmogen, säkerligen skulle hafva till följd decimalsystemets införande i mått, mål och vigt, hvilket skulle leda till ännu större förvirring, än systemets användande i penningeväsendet; — af åtskillige ledamöter bos Presteoch Bondestånden: att, derest decimalsystemet antogss, blefve deraf en följd, att så väl riksbankens, som enskilda bankers sedlar måste omgörss, silfveroch kopparmynt ompräglas, samt både offentlig och enskild bokföring förändras, hvilket allt skulle medföra betydliga kostnader och tidsförlust; — af flera ledamöter hos Borgareståndet: att decimalsystemet, både i afseende på räkenskaper och alla liqvider visseriigen blefve ganska vigt och underlättande, men att det otvifvelaktigt icke skulle kunna så snart upp