Aftonbladet – 15 november 1844, sida 3

Man gllver hos oss: en på det högsta förvand uppIfostran åt dem, som egna sig åt byggnadskonsten. Korstruktionsritnieg, som är arkitektens, man skulle kunca säga, skrifkonst, sättes å sido, såsom mågot alltför simpslt. Hvrarföre? Jo, man måste vid konstruktionsritningen täska och veta för hvarje puakt; bilden miste vara geometriskt sann för att igeekännvas, och för att kunoa begsgsas. Men den pura sannirgan är ailtid svår aw träffa vid kopior och ledsam att visa vid svsga egaa foster. Derföre öfvergifver man cirkeln för penseln, som gör allt mera obestämdt och som beslöjar. Den bör till en sjuklig erkitekturritnicgs toilett. Mängden af åskådare, som hänföras af sådane rit ningar, samt af dea högst utmärkta tslangen hos arkitekten veta ej sjellve2, stt det är clair-obscuren. d. v. s. målningea, som behagar, men icke bygnadslinierna. Ea lyckligt lagd slagskugga döjar på ritningen för åskådaren, och till och med för artisten sjelf, det största missförhållande i byggnadens form. Huset träder upp i verkligheten, den der granna skuggen fianes der icke, men väl tomheten, obeheget — och nu se alla! Arkitekturen (-j konsten men födkroken) synes i vårt isnd hafva flyttat från hbuftudet ned i handen. Ianan lärjungen äneu fått veta koappast hvad en rät vinkel är, sätter man honom att pusta och svettas månader igerom med att skugglägga en korintisk kapite, då-han på långt kortare tid, och gladare vis, skulla få buadra gårger mer formsisne, om han i stället modellerade desna kapitel, såsom bildhuggaren gör. När nu den der ritniogen hunnmit blifva färdigslickad, fördigskrapad och återslickad, samt försedd med några förstärkta skuggor, så har man fått fram zeni hos eleves. På alla dessa skuggor klifver han upp till arkitekto, och förstår sedan så väl att sätta sig i ljaset, att han skymmer bort alla sina byggnader, det vill säga sitt oförstånd. Reseriet feller nu på att skugglägga interiörer: en förträfflig skola för målare, och ett mördande af arkitektons tid. Passerar den der arkitekten på sin instruktionsresa något som gör sig väl, mågot pittoreskt i byggnadsväg, så croquerar han af det. Saart har ham pu ett album ett skryta med, samt ypperliga saker att smycka ritsiogar med; men märk väl! allt oduglig! för arkitekten och arbetaren, ty när det kommer till kritan, som är mått och konstruktion, så vet den der konstnären ingentisg. Alla hans studier bafva syftat på lätt hand i ritningens broderier. Skalan i densa graznlåtsritning är dessutom så liten, att stor noggrannhet ej kan fordras; och så händer här hvad Scamozzi sagt om modeller: psono a somiglianza di piccoli uccelli, i quali per alihora nön si discernozo bese se sono nå maschi, nå femine; ma fatti poi grandicelli si conoscono per Aquile, o per Corvi; e percid Å anco assai facil cosa che i padrovi ne siano ingannati.n) Sådan är imedlertid den rigtoing, som gifves åt dem af hvilka man boppas, att de skola ptillvägabringa ett för riket hedrande minnesmärke af svessk byggsadskonst. Så förtjenstfull än, i en väg, herr Scholanders förmåga må vara, att väl teckna drägter, städse passazde till den befolkning han gifver sina byggnadsmålningar, och så historiskt eller archeologiskt rigtigt detta alitid blifver, och angenämt för öget; så litet inbringande är det på arkiteklens väg. Behöfver man påminna ett ej åt församlingen i templet, men åt templet är det, som arkitekteleven är skyldig sin tid och sia uppmärksamhet? Slå upp lefoadsbeskrifningarne öfver Bruuclleschi, Giuliano da Majano, Michellozzi, Leon-Battista Alberti, Bramante, il Cronacd, Peruzzi, Serlio, Sanmicheli, Paltadio, Scamozzi — och se kuru de sökte och funno det sköna i byggnadskonst. Om dem alla heter det, att de noga studerade forntidens klassiska byggnader. Att de tillbragte många år ibland rui-! nerna för att uppmäta och i stort afteckna hvarje dsl af dem. Sådana undersökningar, en så granskande åskåd-) ning af sköna byggnadsformer, stannade hos själen, och höjde den. De der arkitekterne förvärfvade sig med sina teckningar ett alfabet i byggnadskonsten, det de sedan brukade hvar i sin anda, då de genom sica verk ville tala till efterverlden. i Å 4 Desse män försmådde den hedern, som räknas efter penselslickpirg i ritringen, och ej efter byggnaden. Dock äfven deras ritningar hafva bunnit ända tilll. oss, och måvga af dem äro änru att skåda i Acade-. mia di S. Luca och i Berberinska bibliotheket i Rom. . De äro utan allt kram, i stor skala, enkla ärliga ge-, ometriska konstruktioner, väl mätne och beräknade l, efter alla konsters förhållanden. q Iatill dess att vi sett något sådant allvar och så-; dast studium i arkitekturen hos herr Scholander, I jorde det vara för tidigt att lita honom ensam sträfva j 4 4 4 L I j med att uppbära minnesmärket af svensk byggnadskonst, ehuru väl beklagligen man kan säga att det icke väger mycket. Insändaren tycker af denna sednare anledning att, ; nödens stund, långt bättre vore, och lingt mera hedrandev, att söka en ritning från utlänningens byggnadskonst, vid ett företag, som skall kosta en half million riksdaler banko, än att resa en evärdelig Aminnelse af vår egen oförmåga; och han önskade att : få fästa vederbörandes uppmärksamhet derpå, att det efter all avledning skulle lända till landets stora båtnad att anställa täflan isom oss och utomlaads, för, ett erhålla en värdig ritning tillett Netioaalmuseum. : Så sker det i andra stater, och skälen dertill äro. härt atan all tvifvel sträsgeligen ta!ande. E.t program kunde utfärdas, och ett pris af t. ex.l; 2,009 rdr bko utsättas. I programmstkunde fordras:l, a) Pianoch höjdritsingar, att vara endast geo-l) metriske, utan färg, och istor måttstock, sådan dennel; hade på förhand blifvit bestämd lika för alla täflands, ; samt till en jemn del af naturliga storleken. b) Detaljritningar af alla listverk och ornamenter. t ec) Kostnadsförslag med intagna förteckningar öfver 1 erforderliga dagsverken, kubikmassor mur, qvadratS innehåll af tak och golf, med andra kubik-, qvadrat: och styckeräkningar, sådant detta blifvit pröfvadt nödigt för att lätt kunna jemföra byggnadskostnaderna l, af de inkommande projekteraa sins emellan. p d) Allt långdemått beräknadt efter milre, och vigt:; fier kilogramaimne. l Sedan täflingsritningarne inrkommit kunde de öfver-! lemnas till ea komit: af erfarne män, dertill bygg-! nadskunnige söktes äfven utom ö!verintendentsembeLat, att med dettataga plats, jemte den Kongl. bibli-, ) Då äro som små fågelungar, om hvilka man ännu l!