Aftonbladet – 15 november 1844, sida 1

id Röda Slussgatan. ANNONSER emottagas i förstinder de föregåerde Krigsp. Den utgjordes 23 till törre delen af seglande fartyg: Hemmemar, Turanar och Pojamar, kallade så efter de finska provirer i hvilka de byggdes; den utgjorces sf små fresttar, af galerer och af kanonslupar, i stäl ct it den u mera, icke egar Dågra större s:glande far ys. och itgöres till sor del af små kanonjotlar, hviika icke upna bålla sjön i hårdt väder. Denna förändrivg i skärgårdsflottans Korstruktion, sr gifvitdensamma en helt ansan karalkier, som, nligt hvad mig är personligen kändt, re:aa ogilades ff skargårdsflottass störste illutra ions, tjäen vid Syebsksusd den äde mar, rom hvilari sin crafsvept den helblå flaggan: af Victor von Stedingk: Skärgårdsflottan befi ner sig så:edes na i helt ar Ira örhållenden, än vid dess stiftelse, så väl i afses ende å dess krigstheater, som i afseende å d:ss kontruktion. Dess operationsbsia inskränker ig ow på Sveriges östra kust till Stockholms och till Öregrunds skärgårdar, på den vestra till den Bobuslänskskärgården; i ella dessa finnas vissa ceptra pass ellersund, som en fiendtlig flotta mäste aslöpa för att calkas den svenska kusten, och: hvilke, förutaa ungerhållet af en hel skärgårasflotta, ganske väl jmnna försvaras med någre gruodgående ångfartyg, bestyckade af bombkaconer, blocksKepp, försänäningar o andbatterier, erfordrande tillsammans en h est ricgs styrka jemfö elsevis emot hvad en skärgårdsfotia fr:ordrar, som af den förtjenstfulle grefve Platen uppgafs till 45 000 mån och af herr Hagelstam vill icke mindre. än 48.080 man!!! ; : Till dessa :öräncdrade Iskaloch koustruktionsiörhållanden, kommer en anvan ännu vintigere, som synes allseles bryta stafven öfver en rodefloitus villsarelse, den nemligen af ångkraftens tillkommande, som måste göra ena ruddfletta fullkomligen oänväncbar ); ty turu skulle man uti ett tidehrvarf då icke ens en väfstol kan bedrifvas med fördel, förutsk snvändandet af ångkraft, kunns framdrifra en he! flotta med anvärdandet sf menniskokraft? e sgans kraft örbåller sig till psenniskans I följande proporson: Ett ångfartyg med 2:ns machiner af tilisammans 600 bästars kract, i likbet med de i Esglard: och Frankrike vu byggda ång regatter, kovcnwerar inom sig en, mot 6000 redd:re svarörde krat, will: säga mot kraftea af ea hel arme; byilke: måste ödas, beklädas ech aflönas, och sålunda kostar minst. hundrade gårger mera, än boaästsicgen al ett sådart å gfartyg, jemte bränslet som etfordras för dess framdrifvavde. Att i nuvaravde tidehvarf nyttja menniskosrmar, I stallet för bju! och pistomsr, och konsumera beväringsyoglinger, i stället för steckol, är icse allenet ebsurdt, utan derjemta omensklikt. Den som sstt elärdet af en roddflotta, der soidaten, likt gat rilaften, är fastsmidd på sin bänk och vid sin tugs års; der han, utan tak öfver bufrudet, blottställås för alla årstiders skiften, spart hemfallen sjöchusen; och der ej möter ansvat än ea otrorik och plågsam did, kan oj annat ån be Gui bevara foste:lsvåst ör försyandet af dessa olyckor, hvilka, till en dal nölvusgea under en tid då åvgkrafters använderde icke vär kärdt, sumsra skuile vara oförlåtliga. Det hedervärda Bondeståndet, Bvärs soner det gäller mest, måste jeg vid dewa tillfart: i sys öDet göra upprmärksamt på da följder, som deras vott till fördel för en roerse flotta, ekude madföra jör dara sjelf ve, detta under den falska förutsitleisgen, stt en såNr flotta vore dr eyr, än en seglande. et synes mig såsam skulls-roddflottens ör icke rätt bafva gjort sig redo för jan pv Ar som vår granne i öster har i sit våld, och för då anfalssätt som Mangå händelse af ett Klig skulla använda emot oss, essa Orfillsmedead och anfallssätt, äro butrud aklize: emede AR essa s : 3 tvenne; r att, uter att göra någon landstigning med sö:re styr. ka, skofla våra kuster och brän:a vira stäbelståder: det avdra är, att göra en landstigni-g ned större styrka för fö i ö ä z 8 y ör att utföra krigets föremål. Det jö-stcämnoa sättet nytijades af Zzaz Peter, mon torde, i E pas vuvarande civilisation, i hvilken vår ratae utolika stora framsteg som anda Bationer, vera pe alt befara. Antegom likväl, stt detta krigssätt skole begagsas, :å hemstallor jag i hvad mån en rodaflotia, som med egen mobil kraft icke kan röra sj mera än ett par mil om dsgen, och som. boxerad ar ärgfartyg, för det tirga stäpets skuli icke kan a : Ä ? röra 8 Mera äv ö å 6 mil om dögen, skutio kunta jätta till försvaret al en kust, som från På ute Vslad är 9 om frän Piteå till ap Se lång, och hvilken till en stor del år eve ledes icke kad försvaras al en skärHad åter det andra krigssättet beträffs igsn af en landstigning med Större Söke änser ag förhållandet vara följande: en, ängen 0 tandstigning, i atsigt att in i ler diktera foder skulle tröllgen FER ARLA och niadre styrka äm 45 å 20,000 mad. Men. min her ar, transporten af en sidan styrka, msd dertill hör ande kavalleri, fåtoch belägricgs-artilleri, am 4 er proviant, och. trosi af alla slag, Erördrar. en årdsfl uta, och miast på ch or så inga åå OR Skär , minst på en af så ringa betydenhet, ) Jag är långt ifrån att icke göra rältri gä itrisa bättringar i konstruktionen m. m. som pr på Sygow isynnerhet gjort, men sj er . ea rodgflotta är tillintetgjord genom ångra mel ar ch poesi. Det hela nåminta waehi. oo öd