Aftonbladet – 15 november 1844, sida 1

RIKSDAGEN. UTSKOTTSBETÄNKANDE. A. B. och Ekonomiutszollets betänkande M 77, 2 anledning of väckta motioner om bestämmande af oflöning för fjerdingsmän; om säteriegaresi m. fl. skycdighet att deltaga i fjerdingsmannabestyret; om ordningen för denna tjensts bestridande ef sockenboarne; samt om utfärdande af ett reglemente för fj.tdingsmän. Fiera rikedagsmän af Bon?eståndet hade väckt moion i eafreevde på dessa . punkter, men utsk. har tilstyrkt bifall blott för två nemligen först i afseende på såteriägares m. fl:s sky!dighet ait deltaga i fjerdingsmans abestyret, hvarom utsk. yttrar sig som följer: Beträfflande sednare delen af Gustäf Petierssons motion, att säteriegare och. ståndspersoner å landet icke mer än andra hemmansegare må vara befriade från skyldigheten att åtåga sig fjerdingsmanrstjensten; så, ehuru det genom 8 8 i Adeliga Privilegierna den 16 Oktober 1723 är stadgadt, att Ridderskspet och Adelns sä:esgårdar med deras torp; äfvensom alla råoch rörshemman sköla Vara fria icke allenastför rusttjansten, konuagstionden, utskrifninögar; durcbtågs-och andra gärder, inqverteringar, prestegårds-, samt tingsoch gästgifvåregårdsbyganad och kontributioner, utan ock för alla :andra kronobesvär, af hvad tema de vara må; likväl, och som. härvid förekommer, dels aut Kongl. Majt i dess nådiga provpesition til Bikets Siänder rörande statsverke vid 1828 och 4830 årens riksdag förklacst fjerdingsmannabefattningen börs, såsom dena till sin grund verit, fortfarande utgöra ett municipalbestyr, som :menigheten åligger att, emot hittills åtnjutna friheter ech .de af enskilde för vissa uppdrag bestådda afgifter, undar kortare tia för hvar och en, fullgöra, m-8 tillägg liksäk att, sedan kronobetjeningen blifvit med tillräckliga lömer försedd, fjerdisgimännen ej md: sådana piigter, som icke dem, utan rätteligen kronobetjeningen, tillhöra, böra belsstas; dels att Eonpgi. kungörelsen der 13 Febroari 1830, hvarigegom stadgas att frälsehsmman skola hädaneter, lika med kronooch kronoskattebemman, i utöfningen af fjerdiogsmannabefetrningen, deltaga, derjemte medgifser undantag derifrån för säterier, rå och rörssamt insock-e-rrålsebemman, der desse sisträmede icke; efter hvad hitills arit föreskrivet, haft ev sådant liggande; så och emsdan fjerdingsmannabefattningen följsktligen ej, emot Kongl. Maj:ts och Rikets Ständers uttryckta, bär ofsam aniörda, åsigter, kan af utsk. såsom rägot vanligt kronbesvär betraktas, utan deremot måste anses såsom ett musicipabestyr, uti hvilket, efter billigbat och rättsgrund, enligt krad det vill synas-utsk., egare af all slags joro utan ucdantag böra döltaga, fianer utsk. sig böra tillstyrka bifall vill desHa del äf motienen; samt foljakiligen föreslå Rikets Stäxder att i und. ; avhålla, dit K.M. täcktes, genom en allmän förjattning, bestemma alt sätsrier, råoch rörsswmt iosickse. fräsehemmanstgare må hödanelter vara plgtige att i utjöfvinger ar fjerdingamandakallev döltaga. Angående sista punkten eller yrksödet, sti ett Tegsemente för fjerdörgsmän mätte varda utiärdadt, :öreslår utskottet, att R. St. mätte Hos K. Manhålla, att en författning -må biifva utfärdad, som närmare bestämmer de åhkgganden, hvilka af fjerdingsmän böra embesöjas, samt de friheter fån vissa servituter, som Me för denna befettoing böra få tillgodönjuta. —RARREOO