Aftonbladet – 14 november 1844, sida 3

mm mm, VC SUS SVMENSE SAS SSRISEBEKETTS KAPSEAR Sreff , Schoultz 3). Jag skall skicka er dem fråa Brunsvi Jag vågar ej anförtro dem åt posten härifrån, hvilk jag ej känner. Öppnar den detta bref, så må d I gorna det göra. Det skall ej det ringaste föränd I systemet i Eupopa, och kan ej ens för ett ögnabli I charmera Hans Durcblauchts Hertigens ledsnad, so I regerar detta trista land. Framför min complime Jtill hela Societeten, och gif underrättelser om m Ttill Drottningen, till mina Bröder och min Syste Jag skrifver blott till eder i dag. Hvad säger ni o Prinsessan af Asturien 4), som på en gång nedkorn mit mod två gossar? Hvilken skillnad har ej en tin mas tid satt för hela lifvet emellan dessa båda Pri sar! Se der ett ämne för philosopbiska reflsxion för hela lifstiden! Farväl min k. Grefve! Jag on famnar er af allt mitt bjerta.v Det är bekant att Gustaf III under denna re: sammanträffade med Kejsar Joseph II i Flora Joch i Rim. Om denne furste och deras möter det sednare stället skrifver han, i ett bref till ge neralamiralen af Trolle, följande: Rom d. 27 Januari 4784. Jag undfick i dag de rapport af den 27 Nov. som generalamiralen till mi aflemnat om arbetets fortsamma gång i Carlskron Dröjsmålet har härrört al grefve Creutzs tvehogser het, om han vågade skicka amiralens bref med de vascliga posten. Jag ser af denna rapport, att gen ralsmiralens drift ej blifvit minskad af min frånvar Ni uppfyiler i allt, min kära Trolle, mitt förtroead och mia väatar, och, då det kommer att gälla e gång, lärer j ej mindre det uppyla. Allt synes fö rebåda en stor hvälfning, och kejsarens projekter är så vidlyftiga, att en sådan kris lärer vara oundviklij Jag har sett denna prins, hvars person är äfven s förunderlig, som hans cenduite. Sedan han nästa insulterat påfven, sedan han gifvit sista stöten åt ro merska väldet, och undergräft romerska lärans grund val, har mean set: bonom här ligga på knä i S:t Per kyrka, löpa från den era kyrkan till den andra, oc följa med en stor ferveur alla de andasgtsöfningar, sor katholska läran föreskrifver. Jag är ganska nöjd at hafva sett och lärt känna honom; men jag kaa neks, att jag fioner bonom uppväcka förundran, me ej den kärlek och milda enthusiasm, som en menni skovän endast kan ingifva, och som kejsarinnans Ryssland fryntlighet och manår åstadkomma. Ha syn-s snarare gjord att uppväcka skräck och undran än kärlek. Jag önskade att generalamiralen behagad mycket upphöja den intimitet, som syntes regera os emellan i Florens; hvarest jag åt allena med kejsare och dess broder och svägerska under hela tiden js der var, samt att generalamiralen söker göra bekant att det varit en lång konerens Juldagen, efter på! vens messa, mellan mig och kejaren, då vi bägge va rit i tre timmar allena, — att han sökt mig vid si återkomst från Neapel, innan han verit hos påfven men ej träffat mig — alt, som Roms storlek gjort at vi sökt bvarandra hela dagen, utan att kunna råtas han slutligen givit mig rendesvous hos prinsessa: Doria dagen derpå, hvilken var den sista af hans vi stelse i Rom, — att der synts mycken vänskap, oci att då jag. som infunnit mig först, retirerade mig ef ter tre timmars sammanvaro, han följde mig i tredj förmaket, der, sedan vi talats vid allena i ett fenster vi omfamsade hvarandra mycket vänligt i prins Doria och baron Armfelts närvaro, — att jag sade honom que jespårois un jour avoir V:sonneur de le voir 2 Vienne; hvarpå kejsaren svarada: qwil espåroit må revoir selon ses promesses å Stockholm, — och att sedan han följt mig till dörren, vi, efter ett nytt famntag, åiskildes, Detta alt, som är bokstafligen sannt, blifver visserligen mycket embelleradt, om generalamiralen säger det i förtroende till någon, som ej kan tiga. Allt deita betyder intet mer, än det bör, för den som känner hemlighet:rna; men det betyder mycket i vår publik, och kan tjena mycket till den ton j:g tror nödig att sätta i publiken, då det barkar af 5), nemligen, att alla makter blifvit nyttjad: genom egotiationer, dels att befrämja vårt verk, dels att skingra de moln, som hotat Europas och Sveriges luzn, men som det varit omöjligt att skingra. På det att, igenom omvägarna och långsamheten af Stockholmsposten, jag ej måtte blifva förlustig generalamiralens bref, är det bäst, att de skickas direkte till Görfeldt 6) i Helsingör, som skickar dem till Hamburg; nen om generalamiralen vill skrifva mig till hvad som bör vara hemligt, behagar hr genera!amira!en skicka det till grefve Creutz att låta mig det i chiffer tillhanda komma. Så skall ock ske med mina svar. Detta bref förer min ridpage Stjernvall med sig; men har befallning att lemoa det på Helsingörs postkonor, att derifråa till Carlskrona öfversändas. Jag mår ganska väl, och ämnar om Tisdag begifra mig till Neapel, der redan största delen af min suite lärer i sår vara anländ. Jag önskar generalamiralen lycka ill detta nya år. I det förra har generalamiralea satt lottan i ett lysande stånd: i detta, med Guds makt !Oppas Jag, att generalamiralen lägger sista handen id verket, att vår segrande flagga tillskyndar Sve!ge ett nytt rike och generalamiraless namn en odödig äran Vi sluta vira utdrag med ett ganska mirkligt ref från Kejsarinnan Catharina IT till Gustaf ITI för att uppfatta allt det fiaa, sarkastiska och aande, som ligger i detta bref, bör man erinra sig justafs lättsinnigbet, hugzskott och oroliga verk amhet, hans möte med K-jsarinaan det föregånade året i Frelr kshamn, för att söka trygghet rån Ryska sidan, under de anfallsplaner med vilka han då umgicks emot Danmark, men hvila höllos hemliga för Catharina, samt, slutligen, wuru hans verksamhet paralyserades af de inkränkta tillgångar, han hade till sin disposition. 3refvet är af följande lydelse: S:t Petersburg d. 47 Mars 4784. Min Hr Bror eh Cousin! Jag har hat äran emottaga det bref, ) Nemligen Baron Essen. Den öfriga suiten resta ej nu tillsammans med Konungen. ) Grefve Sparre, Marechal de camp, af den katkol ska i Frankrike bosatta Sparre-ätten, som änau florerar. ) Baron Schoultz von Ascheraden, nu Svensk Minister i Haag. ) Lovisa Maria Theresia af Parma, förmäld 1765 med Carl Anton, Prios af Asturien. Grefre Creutz skrifver till Konungen d. 4 Oxkt.: Spanska M:nietarm är tarm alm af 4