Aftonbladet – 9 november 1844, sida 2

genom själf trottsar sitt folks institutioner och :ympat:oner. Sidana skådespel äro verkligen egnade alt öppna folkens ögon på deras egen ställning. STORBRITANNIEN. Tidningen Evening Sun, som anses vara särdeles väl underrättad rörande de Chinesiska 2ffärerna, förklarar nn på det b:stömdaste, att allt hvad Journal des Debats haft att förkunna, hurulede: de Eogelska nuderhandlarne i China blifvit narrade af de Chinesiske, genom dels förfalskning dels undertryckande af vissa delar i tex!en af den sista traktaten, siknar all gruad. Eter Suns uppgift är det b!ott ett uppkok på en gammal historia, som för länge sedan stått i den tidning, hvilken utgifves på Horg-Kong, ceh som altid visat sig särdeles ovänligt sinnad emot Sir Henry Pottinzer. Den reaktio2z, som ru pågår i Spanien, har redan visat sin verkan på börsen i London i de Spanska statspapperens fall. Man antager för gilvet, att en ny bvälfoing förestår detta land, framkailad af Modersdos törsök att ti!lintetgöra er stor del af de garantier ö: folkriheten, som den gvuvarande grundlagen innehåller. Sir Robert Peel skall u:derhandla med grefve Powis, för ett förmå honom att emottaga platsen af vicekonung i Irlen3. TYSKLAND. Hertigen af Leuchtenberg väntas snart till Mänchen för att, efter ett kort vistande der, begifva siz till sina gods i Italien. Det bekarta ryska statsrådet Gretsch, som a kejsar Nicoaus skickades till Peris för att vederlägga Custires brskanta verk öfver Ryssland, hvi!ket dock ails icke velat lyckas honom, har nyligen inträffat i Berlin. Han har fallit så i kejsarens onåd, att han blifvit afsatt från sin tjenst, och har för öfrigt funnit sia ställning i S. Petersburg så svår, att ban måst begifva sig derifrån. F irre erkebiskopen i Köln, friherre Droste von Vischering, som för någon tid sedan begaf sig till Rom, lärer ej funnit sg rätt väl der, utan har återvändt till Tyskland, der han i slutet al förra månaden inträffat i Frankfurt am Main. SCHWEITZ. Eiter en liflig diskussion, som räckte ifrån kl. 8 f. m. till kl. 7 på e m., har stora rådet i kanwon Luz:re, med 70 röster emot 24, beslutit att inkslla Je:uiterne för att taga vård om undervisningsväsendet i denva kantor. Det kommer då i goda händer! DANMARK. Provincialständerne i Rosskilde och I z boe hafv2 nu ett par veckor varit tillsammans. I Roeskide har förslaget att ingå med en adress till Konungen blifvit afslaget raed 36 röster emot 29. En vigtiz motion har i ssmma Ständerförsaraling blifvit väekt af den bekante AlzrenUssing, nemligen att Konungen stulle :nmodas högtidligen förklara, att Danska rmonarkien, det egenuiga Danmark, Hertigdömera Schleswiz, Holstein och Lsuerburg utgöra ett ode:bart cch oå!skiljelig! rike, med den i Kongeloven bestämda successionsordninz. Denna förklaring skulle naturligtvis vara ämnad att förekomma, ati ej Hostein och Schleswig, vid det nu regerande Koaun;ahusets u!slocknande, måtte öfvergå i en annan itts händer, än den, som då ärfde Danska kor ufgekronan. Ea kommitut har bifvit nedsatt, för att yltra sig öfver detta förslag. EGYPTEN. Mehemed AU vill icke lyssna till Enpgelsmönnens förslag om afsdu!ande af en öfverenskommes2 rörande transporten af varor emellae Eagland ccb Ostindien öfver rässt Sucz, utan har förklarat, att hen sjelf vill besörja denna transport emoten bcstämd taxa. Denna skulle biifva lika för alla nationer, cch bin kunde icke medgifva någen nedsättning i densamma särskildt til fördel för En gelsmännen. SYDAMERIKA. För Montevideo, som så länge varit beligradt af Argentinska republikens ftupper, synns nu utsigt öppna sig till en diversion, som möjligen kan komma att gifva sakerne en helt annan vändring. Brasilianska regeringen ber beslutit att uppträda till Montevideos understöd, och ditckickat en 1ten eskader, bestående af 4 korvett, 4 bricg, 1 skonert och 4 ångfatyg. Om bord på dessa fartyg befinna sig 400 artillerister, och 4 fregatt och 4 korvett väntas ytterligare för att förstärka de redan sinda skeppens antal. Det lärer icke vara något tvifvel underkastadt, att denna styrka ämnar agera offensift emot Montevideos fiender, och man torde således snart kunna emotse belägringens upphifvande. Orsaken hvarföre Brasilien tager parti emot Buenos Ayres är den, att Rosas i bemlighet gynnat och undeibåst de oroligheter. hv lka seden lipg tid herrskat i Brasilianska provirsan Rio-Grande. Repulikea Uruguay Isrer komma att stuta sig till Brasilien i den ställning denna sedrare mkt antagit till fördel :ör Montevideo. — HH. M. Konungea har, mej anledning af H. M. Enkedrottningens höga föde!sedag, behagat till ak a