Aftonbladet – 7 november 1844, sida 1

ERNER SR TR STAT SR SNETT EA samma bidrag skola erhållas fråa dirskta statsanslag. Ssulle i några församlinger för foliuadervisningen finnas tillräckliga medel a enskilde donationer, kan sådant gena tagas i beräkniog, äfven om skyddsafgiften användes. Lars Ptersson från B!ekizge län instämde. Johan Jicob Rutberg fråa Norrbottens län: Då jag fioser af den kongl. propositionen, att landshö diagarno i Norrbottens och Westerbottens läa icke inkommit med uppgifter å de inom dessa län erforderliga bidrag af ellmänna medel för folkuadervisvingen, får jag, såsom representant för en del af samma lån, tillsäneagtfva, att sådane bidrag der äro af verkligt bes hof påkallade; hvilket förhållande jemväl torde vitsordas a öfrige riksdagsfuilmäksige från rikets norra proviaser. Joran Andersson Lundberg frår Norrbottens, och Lars Bygden från Westerbottens läa instämde. Johan August Zeiterberg från Stockholms län: Jag kan ej gilia de åsigter, som synts göra sig gällande i detta Stäxsd, att nemligen hvar kommun skulle behålla en del af skyddsafgiftes, för avt dermed bestrida kostnaderne för folaundervisningen. Jeg enser dessa åsigter icke hafva någon saon patriotisk anda. Vi!l man axse sig såsom medborgare i states, så mäåsie man 8nse staten som en stor kommun, der den förmögneres pliigt är att bisprioga den fattige, — och så anser jag det. Anser man sig deremot endast som församlingsbo, utaa skyldighet att bidraga till det hela, då inträffar alt en stor försarsling, med mänga innetvånare, kan få överflöd till kostaaderces bestridande, då deremot en liten församling. bestående af 8 å 10 mantal, eller en vidsträckt församling, glest bebyggd, kan med all spsträrgniog ändå ej komma till ändeamålet. Jag bifaller derföra den zong!. propositlocen. Nils Stiind:und från Westernorriands län iostämde i det al Zelterberg nu afgina yitrande, med tilllägg, att Striadlund ansåge det för folkusdervisniogen begärde statsanslag böra ökas till 400 000 rdr årligen; och aut om styddsafgiften till detta anslag komme att användas, densamma borde från de församlingar, der tillräckliga medel för samma uudervisnieg fianas af enskilde donationer, utgå till sådane fOreamliogar, som äro i saxnad 8 dylika eskilde tillgångar, och i större beho! af allmänna bidrag. Jonas Kylanader från Wermlands samt Olaus Ericsson fråa Goatheborgs och Bohus län förenade sig med Zetterberg, och Bengt Ersson från Wermlands län med Ola Svensson. Ssdana distbussionen sålunda var slutad,! blef itågevarande kodgl. proposition, jemte de deivid afgiine j;tirandes, remitterad till StitsUsskottet. ; H I sammanhang med ofvanstådade diskusion anse vi det äfven förijena att meddela den cton, vica talmannen Nils Persson våckt i sarama amne: Act ett nytt legbud, som afser ökad beskattvirg och örandring i urgamla vanor, våller oro och bekymmer, rdelsg ibiand miadre bemedlade hemmsnsbiukare, år någouting så vanligt, att det icie ädrager sig de styravdes uppmärksambet. Aaledrisgarne till obelåtenhet äro också stusdom mera inbillade än giltige och härleda sig i sådant fail från den bös flertslet af svenska folket rådande böj .sen ett följa jöräldrarnes b:uk och seder, om oci de sednoare, generation efter assan, todergått en betydiig förändriag, com i vissa fal luiar, till försämriog. Bekantskapen med ett sidact, mera varligt förhållande, skall möjligen lemna obemärkt det klaader, jag gär att framstöjta i anledning af Kopg!. stadgsn om folkuundervisningen i riket, ef den 48 Juni 4842. Ehu:u medgitvande, att folkets missnöje med samma Koog!. stadga, till ex del alstradt at nya legbudg vanliga följdar, ökade bestär, om ej ökada utlsgor — bordt tara mindre än det verkligen är, då författniagen i främsta rummet aifser, att bareda fördelar åt det uppvexande slägtet, tror jag mig likväl fiana, att giltiga skåt till obelåtevhot äro för handen, des i anseevda till den Ökade beskattningen, hvilken otvifvelaktigt blir mycket tryckande, om ockrå staten -lemvar ett verksamt understöd, och dels i anseende tin stadgaas öfverdrifaa fordringar och obestämda förcsiriter. Att den ötade beskattningen, såsom sådan för sig sjelf batrsktad, icze biir så obetydlig för den obeme4lade allmogen, att den bör förbigås utan närmare utdersökning, vill jag först söta artyde. Man tänkesig ena sockea, som består af tjugo mantal, och i ansecnda till folkmängden måste underhålla onstild skolizrättning. Denna socken är skyldig att bygga och underbålia skolbus samt dertill anskaffa vedbrand m. m. Att bygga elier inköpa passarda bostad till skollåraren och hålla honom tillhandz behöfligt bränslö, jordland och kofoder; att sammensktjata ätts tusnor spar. mål i tionde och att med penniager godtgöra hvad som icke erhålles af allmänna medel till ettlike qvar. tum, samt att derförutap, unger en läsgre undervisningsiid, bekosta kläder och föda till en hop fattiga bero. Man-föreställe sig darjemte, att en-s:or del af rike:s scckner äro ännu miadre, och utgöras af erdast 7 å 10 mantal hvardera, med ett läge, som förbjuder förenirg med annan socken inom pastoratet tiil en gemensam skolinrättniog, och som således sittas i nödvändighet att göra en större uppoffring, och man skall sedan, som jag boppss, medgilva, att kostnaderna jcke blifva små för dem, som hafva ringa tillgångar, och nr nn mn mn ren enar