Aftonbladet – 1 november 1844, sida 1

— tm DISKUSSIONEN I BONDESTÅNDET, I ANLEDNING AF BANKO-UTSKOTTETS BETÄNKANDE J4 45, MED FÖRSLAG TILL ETT FÖRÄNDRADT MYNTSYSTEM. Sven Heurlin från Kronobergs län: Det nu föredragna Utskot:sbetänkandet förefaller mig mera lcöjligt än allvarsamt. Att i närverande tidpunkt bertömma en mystenhet, som står i sammanhang med det al Utskottet föres!agna decimal-systemets införande il vårt land, äfvensom alt antaga detta, synes desto mera öfverflödigt, som nästan inga penningar fianas i bankens hvalf ätt tillgå, hvarmed det nya experimentet 7 skulle kunna bedrifsvas. Jag kan dessutom aldrig fö-1 reställa mig antat än att systemets införande sku!le så väl i räkningar som handelstransaktioner medföra oreda och villervalla på den enfaldiges bekostnad. Oaktadt en gänska lång tid förflutit, sedan riksda!ersräkningen i banko och riksgäld infördes, fostfara ännu i ha del och vandel de gamla benämnicgarne af dater och öre uti flere provinser, af hvilka jag med såkerhet kan nämna Småland, Biekinge och Skåne. Sku!le nu ett nytt myctsystem anptagss, föreställer jag mig tilisa att decimalräkniogen äfven komme att utstrackas till mått, mål och vigt, hvilket skulle o sakal. icke blott kostnad, utan äfven oreda och förvirring ! till exempel vid utgörandet af kronotionde; oberäk-! nadt, att säkerligen ett femtiotal af år erforårads inovan allmävheten bunnit komma under fund m:d! det Bya räkneförbållandet. Vid sista riksdag vicxte jsg en motion avgående mynterhetens bestämmandel! efter riksdaler, skillingar och styfver, under benämning cousant, men utan vidrörande af frågam rörande.) decimalsystemet; och ehuru Ständerna då och vid en föregående riksdag gillat en fremställnivg i detta syf-!! t, har likväl Kongl. Maj:t vid wvenne efter hvaran-! dra följande riksdagar vagrat bifalla ett sådant förslag, f j ! nr m--— a a CM under tillkänvegifvande att tiden då ännu icke vore inne för en uti allmänna intresset så genomgripande reform. På dessa grunder, och under åberopande af Hr pro! sten Öd:nanos efter betänkandet intagne reservation, kan jag för min del åt samma betänkande icke lemna bifsll, utan yrkar att detsamma måtte till Uiskottet återremitteras. Uti desca åsigter instänide Anders Johan Sandstedt ) från Jönköpings, Lars och Johan Eriksson från Stora Kopparbergs, Anders Andersson och Nils Gustaf Nilsson från Östergöthlands, Johan Ohlsson och Anders Sundholm fråa Upsala samt Göran Jonasson och Nils Pehrsson från Kronobergs län m. fl. Petter Pehrsson från Jönköpiogs län: Jag förenar mig med Heurltn, och anser decimalräkningen änvu icke böra till införandet ifrågakomma. Ehuru lättfatttig den än må vara, skulle den likväl åstadkomma ep betänklig villervalla bland folket, så länge fölkskoloroå och den deraf förväntade upplysningen ännu icke ernått det resultat, inan önskat... Bättre hade i min tanka varit om Utskottet framlagt eit förslag till peoningebristens afbjelpande, on angelägenhet, som i främsta rummet bordt af Utskottet tagas i öfvervägande. Jag yrkar återremiss på betånkandet. a Pehr Jönsson från Christiaovstads lär: Alven jag förenar mig till alla delar med Heurlin och får i öfrigt upplysa, att i den ort, jag representerar, begagnas icke allenast de ru brukliga allmäsva räknesätten såsom bankooch riksgålds-riksdaler och sriliingen, utan äfven trenne andra benämningar af daler, mark och styfver. Dalern är 8 skilliog och marken 2 ski!ling, allt riksgälds, så att till exempel en 19-skiliiag utgör mark, 48 skillivg 9 mark, 24 skillingar 3 daler, 0. 8. V. Anders Jonsson från Östergöthlands län, skriftligen: Ehuu jag erkänner nyttan och nödvändigheten afl myntenhetens bestämmande till: en riksdaier riksgälds eller .en fjerdedels riksdaler silfver, kan jag, som var frånvarande då förevarande betänkande i BeankoUtskottet diskuterades, icke biträda detsamma i hvad det rörer decimalsystemets in:örande och antagande af främmande benämnisgar på underafdelningarne och kopparskiljemyotet. Hsad decimalräkningen beträffer, tror ! jag lika med reservanterne, Hr prosten Ödmann och Hr De Mart, att den väl blifver lättare för räkenska-! pers förande och kalkylers upprättande, men som detta till det mesta utföres af de mera lårda i sämhället,: hvilka det kan vara likgiltigt om två eller tre kolutnner i räkenskaperne uppsättas, bör i min tanka en ! sådan enkelhet för kunskaparen icke öfverväga :den villervalla, som decimalräkoingen förorsakar inom den ; j mindre kunniga massån af nationer, hvilken i sekier vant sig vid att i dagliga handeln räkna riksdaler riksgålds, daler, skillingar och styfver. Vananaär, som ordspråket lyder, andra naturen, i synnerhet i hvad mynt beträffar, och det synes mig ganska vådligt ätt genom mindre beböfliga reformer ingripa i folkets vanor, hvarvid äfven torde böra er-inras huru svårt! det var och ännu är för den mindre kunnige att fattal! banko riksdalers förhållandet till riksgälds riksdalers, I och den på flere ställen inrotade dalersräkningen, hvil! ken äfven gifvit anledning till prejeri i början af ban-! komyntets tillkomst.. Yrkade återremiss. Olof Johansson från Stockholms län instämde. Vice talmannen Nils Peihrsson:. Jag gladde mig innerligen åt, att den i afseende på räknesättets förändring vid sistlidne riksdag väckta mötion icke blef antagön och jag hoppas också, att Utskottets betänkande icke heller skall bliffa det vid denna. Ehuru lättfattlig decimalräkningen än må vara för den bildade delen af nationen, måste den likväl leda icke allenast till obehag, u:an äfven obelåtenhet och villervalla, för den mindre upplysta allmogen, ionanp den rätt kuanat fatta och begripa det nya systemet, med hvars införande i alla håndelser svårigheter. äro:! förknippade, t. ex. vid auktioner, der varorna komma att utropas i Riksdaler, sk. och rst, men skulle betalas med Rdr och cent, eller vid utdelaädet af pansio-: ner, hvilkas belopp nu utgår i Rdr, sk. och rst. Nya : räknesystemer kunåa visserligen leda till lättnad för den sifferkunnige räkenskapsöraren, hvilken äfven nu l: kommer lätt ut med det brukliga räkncsittet, men så blefve ej förhållandet bland alllmogen, derest ifråga-li varande förändring skulle bifallas. Det enda jagiså-lt dant fall skulle medgifva vore borttagandet ar Banko l, och Specic-benämnisgarne, med bibehållande af Riks-, gälds-valören, men anser i allt öfrigt vid det gamla , räknesättet böra förblifva. Yrkade återremiss. : Carl Peller Myrberg från Weiterås och Gustaf, Pettersson från Östergöthlands län instämde. ; Carl Gustaf Bruhn från Hallands läs: Eoligt min åsigt är med detta förslag, om det gillas, ett stort steg taget till afbjelpande af den oreda och osäkerhet, g