Aftonbladet – 31 oktober 1844, sida 2

om avgenim, den förskönar äfven för den fattige; len föradlar sinnet och, då man ser den mängd sparjs som inkommer endast ifrån Löbeck hit, och de ofantliga trädgårdsanläggningarne i Hamburg beräksade till export för Norden, borde man göra något ör att på egen j rd framskeffa dylike produkter som från dessa ställen nu köpas. Han yrkade alltså åter:emiss. Geseralmajoren Möllerhjelm instämde häri, och upplyste derjemte, att trädgårds öreningen med stora uppoffringar sökte att gagna det allmänna i sin väg; det begärda årliga avslaget var obetydligt (1333: 16) och han var förundrad öfver utckottets beslut. Friherre Cederström, Jae.: ansåg utskottets motiv varit a voghet emot trädgårdsörentagen; vitsordade prättniogens nytta och gagn, samt beklagsde det minne, som ut-kottet genom detta afsl:g l:mnat efter sig. Friherre Pamstjerna, C. O., redogjorde för atskot:ets motiver: Utskottet ansåg icke Stockholm för rätta stället för en trädgårds-elevskoia — det borde vara i södra Sverige; dessutom ansåg talaren trädgårdsodingena mera vara till de rikas beqvämlighet och nysta än till den fait!ges fördel; och hen upplyste att dessa hads varit utskottets motiver, men icke de af en föregående taare påpekade. Generelsdjutanten af Akrell trodda aut uskottet sett trädgårdsöreningers blomstrande, men icke dess mognande frukter. . Föreningen stode i förbållanden til flera utländska veenskapsmän, den räxnade bland sig ledamöter i alla hushållssällskaper inom landet, och dessas årsberättelser utvisade hvad dat redac gagnat; talaren slutade med art påmiova Ridd. och Aden, att för 400 år sedaa hade på deita rum den store Linve börjat sin lysande basa; den föreläsning han der böjl i det äivane, som nu är föremå! lör öfverliggningen, inbragte hovom 400 dukater årlig pension, och msn kunde ick bätte bed:a den stora mannens minne, än att lemna anslag åt ett företzg, som arbetar i samma sytning, fast i större skala. Landshöfdingan ton Rosen ytirade sig äfven för företaget, och på enmodan al friherre Tersmeden, W., blet betänkandet återr-mitteradt, jemte ståndets beslut, att det för sin del hade bifelit det begärda anslaget. — 8:e punkten, Litt. B, med afslag till en af friherre Rasb väckt motior, om medel till sföning åt en resande agronom, bifölls. — 9:e punkten, afstyrkarde vissa Imotioner om anpsiag til bästafvelns förbättrande, bifölls. — 40:2 punkten, om unrdervisningsanstaiter för slöjderna, innefattande fo:tfaramde anslag för Teknologiska Institutet, men blott till nästa riksdag, återremitterades. — 41:e punkten, angående undervisnpingsanstalter för bandel och sjöfart, med väckta motioner om anslag för mnavigstionsskolor i åtskilliga städer, blef, sedan flere lardshöfdingar, jemte Er Statsrådet Fåhreus, Frih. Cederström, Jacob, samt Hr Rosenblad, Bernb., ytirat sig, återremitteradt. — 42:e punkteo, om fiskerinäringar, samma snslag som förut, biföls. — 43:e punkten, angående jordförluster genom kanalanläggniogar, 3000 Rdr, bifölls. — 44:e purkten, om skeppsbyggeri-institut i Carlskrona, biföils, äfvensom den 45:2 punkten, rörande qvarstående till gamma belopp af örrige anslag, bvari förändring ej förekomwit. EkxonomiU:skottets betänkande JM 47, med afslag till väckt motion om indragning af da för högre jägeribetjeningen fastställde alöningsstat, bifölls. Betänkandet JM 51, om upphörande af vågoch mätereafgifter för varor, hvilka sjöledes till hufvudstaden införas, men der endast köpare och säljare emellan afyttras, utan anlitande af stadens vågar, eller mätarepersonal; ävessom 4 52, om ifrån utrikes ort inkommande, ästa bokgulds kontrolibehandling, biföllos. — Uti Presteståndets planum i går e. m. förekom StatsUtskottets utlåtande JM 539, angående regleringen af utgifterna under riksstatens sjette butvudtitel. Utlåtandet bifölls, utom i följande i uvkter: 8:de punkten, hvsri Utskottet afstyrkt det af Kongl. Maj:t förordade anslag för svenska trädgårdsföremngen. Enot Utskottets beslut hade doktor Gumezelius afgifvit en reservation, som åberopades af herrar Wahlberg, Fries, Agardh m. (l., hvilkas yrkande om återremiss bifölls, med uttryckande af den inom Såndet gemensamma tanka, att anslaget borde beviljas. 41:te puakten, argåsnde undervisningsanstalter för bandel och sjöfart. Utskottet bade funnit sig icke kunna tillstyrka bifall å åtskilliga motioner om ansiay till navigationsskolor i Carlskrona, Cirlshamn, W.sby och Hernösand. Her Sidner, Gahae, Lyth, Säve och Selander talade för återremiss, hvilken vid anställd votering, med 27 röster mot 49, blef beviljzd. Her Berlin och Sandberg begärde återremiss af frågan om tillökning i kronofogdars och häradsskrifvares löner; men vid votering blef denna punkt bifallen med 22 ja mot 24 nej. ru — Vi återkomma nu till en litet omnständligare redogörelse, än vi i går hunpo meddela, om Borgareståndets förhandlingar ang. Landtö:svaret. Föredragningen började med 8:de punkten af titeln för diverse anslag, hvaruti Utskottet föreslår ett avslag af 80 000 rår till Carlstens fästnings bestyckning. Detta blef, efter anmärkningar af Hrer Petre, Werm och I Lindström från Wisby, hvilka besvarades af Hr Scharltau, som talade för bifall till Utskottets förslag, nedIsatt til 40,000 rår, efter en votering, dervid 314 röIster voro för nedsättningen, emot 49, som biföllo hela J anslaget. 9:de punkten, som tillstyrker ett anslag af 450,000 Irdr till berästaingarne vid Carlsborg. Hrir Ekholm loch Petr begärde att anslaget skulla nedsättas till 130,000 rdr om å:et; bufvudsakligen derföre, att man , licke borde bevilja anslag till fästriegens fortskyndan, de, utan endast tillräckligt för att sysselsätta arbetsmanskap. Hr Wedåb:rg tillkännagaf, att:ban erhållit den upplysning, att för hela fästnivgens iordningssättande erfordrades 4!V, millioa rdr. Hr Langenberg ansåg äfven, att man förnämligast borde afse arbetsmanskapets sysselsättning, men trodde att det af Utskottet föreslagna anslag härför erfordrades, och tillIstyrkte derför bifall tiil detsamma. Hr A. Berg skulle I helst önskat att: deona fästaiog aldrig blifvit byggd, doch förenade sig med Her Ekholm och Pet: om nedlsättniogen. Hr Wern, som önskat att summan kunl de nedsättas till 25.000 rår om året, förenade sig med dem, som -bifallit 30,000 rdr, hvilken summa äfven ÅT piföls, att årligen utgå intill nästa riksdag.