Aftonbladet – 31 oktober 1844, sida 2

yt HI VCARD Lita AR LVLUV YAI, VI fy er SFP RR vinet.) Vidire vpplyste ban att Stockbolms stad Asamkat sig en skuld på närmere 700,000 Rår Bko, tillkommen af de under loppet al 40 å 42 år företsgne nybyggnader till stadens förskönande, broars och quaers anläggande, m. m. Hr vonl Hartmansdorff, Hr von Troil, Sam., friherre Cederström, Jacob, Hr Lagerhjelm, P., grefve Lagerbjelke, samt Hr von Hohenhausen talade ock för atstag. Friherre Hamilton, Hugo, försvarade återl: Utskottets baslut, och redogjorde för Utskot-l tets motiver: han ansåg icke billigt, att erlägga en så bög skatt, hvilken frångått sin bestämmelse, och uppgått årligen till mycket mer än b:loppei af utgifterna varit i och för denna bestimmelse, nemligen reparerandet af de broar, hvarest brän-: viset eller dess våtvaror upplades. Medien hadej blifvit använda till belt andra ändamål — A! derna orsak hade ock Utskottet ansett sig men skäl kusna nedsätta afgiften. — Hvad Siockholms -kuldsättning angick, kunde ju staden af staten be,ära anslag, eller upptaga lån med amorterin2. men icke begagna sig af att uppbära en afervt som användes till anrat än dess titel innebär. De af Hr öfverståtbållaren åberopade brotten, som den sistnämnde ansett såsom endast en föjd af bränvinet, trodde talaren möjigen äfven kunnat förapledas af den dåliga upplysning staden äger, synnerligast vissa månskensatnsr, innan ännu månan gått upp. Med friherre Hamilton instämde Hr Westfe:d!, N., samt friherre Cederström. Anders. För EkonomiUtskottets betinkande JV 46, som föreslagit en undersökning rörande Tetno:ogiska Institutets förvaltning m. m., yttrade sig Frih. Hamilton, Hugo, samt Hr Statsrådet Föhreus, som dervid tillkännagaf, att, om ock betänkandet afsloges, undersökning i alla bänseenden skulie komma att äga rum. Emot detsamma talade Ir Printzensköld, Lagerhjelm, Hohenhausen och Frib. Jacob Cederström. Det var märkligt att böra de skäl, ett par af dessa herrar, nemlizen Printzensköld och Frib. Cederström, härvid använde, nemligen att en anhållan från Ständernas sida om en sådan undersökning skulle inneböra ett förnärmande mot Konungamakten, och att om något i omförmälda fall vore att anmärka, så skulle det tillhöra KonstitutionsUtskottet. Efter voteringen, hvar:genom betänkandet afslogs, reserverade sig Hr L. Pjerta, och yttrade, att om dylika önskningar, som den föreslagna, skulle anses förnärmande för konungamakten, så afskure man i och med detsamma Ständerna all utväg att yttra sina tankar om behofvet af förändringar i de organisationer, som möjligen icke uppfylla sitt ändamål, och stängde en v5g, som grundlagen anvisat folket att låta höra sin röst. KonstitutionsUtskottet kunde aldrig få med sådana mål att sk:ffa. Saken kunde väl anses likgiltig, sedan en Konungens rådgifvare yttrat, att undersökning ändå skulle ske, men att zafslå förslaget derom här hade ett utseende, som om Ståndet ogillade Regeringens eget tillkännagifna beslut i omförmälda afseende. Det vore så mycket mindre betänklighet att bifalla Utskottets förslag, då det blifvit upplyst, att chefen för inst:tutet sjel! yttrat sig anse ea reorganisstion behöflig. LagUtskottets betänkande JV 47, om förändring af 8 Kap. 7 S Arfda-balken, afstyrkande mot en motion om oäkta barns rätt att ärfva sin mor, biölis. Af StatsUtskottets betänkande JV 39, 6:te hufvudtiteln, rörande anslagen till C:vil-departementet, förekommo och biföllos utan diskussion fölJande: 4:a punkten, angående Kongz!. kommissionen öfver tabellverket. 2:a punkten, om Kongl. general-landtmäterikontoret. 3:e punkten, om landtstaten; med undantag af Litt. F, rörande de motioner, som inkommit, med afseende å förhöjda löner åt kronoogdarze, som, på begäran af Frih. Pamstjernå, N. F., hvari Hr von Hartmansdorff instämde, återremitterades. Friherren föreslog den förändring i Utskotters Ibeslut, att åt Kongl. Maj:t måtte lemnas en summa, för att såsom arfvoden anslås åt de illa lönta I kronofogdarne, tills den reglering intr:ffar, som IKongl!. Maj:t i detta hänseende utlofvat. I begäran om återremiss förenade sig Laudshödingarne T Åkerman, von Hohenhausen, Grefvarne Horn och IPosse samt Frih. Jacob Cederström. Afven Hr Statsrådet Fåhreus yttrade sig i ämnet, och ville icke motsätta sig den meningen, att tills vidare lett provisoriskt anslag skulle ställas till Kongl. Maj:ts disposition för denna sak, men önskade blott, att detta icke sedermera sku!le lägga hinIder i vägen för den tillämnade regleringen. I — R dderskapat och Adeln fortsatte i går af ton föredregningan af 6:te bufvudtiteln, dervid 4:de punkten om göstgifvares fribe:er till ersättniag för förI lorade inkomster gerom extra grufvebjelpeos upphöI lrandea, bifölls. — 5:ta punkten rörande anslag till laI ga skiften i Skåne, Skareborgs län och på Öland. bifölls till wflyttningsbjelp 46 000 Rdr. — 6:t9 punk ten, om anslsg till vägar och kommunikationer, åstad. l kom en dektatt emellan frih:ae Palms:jerna, C. O. sam 5 I Cederström, Jacob, i anledning af ev utal J. J. Rut I berg väckt motion, om mede!s anvisande till bestei I I dande af kostnader för undersökning om en vägs an ; läggning från Schazgeli, Geliivare och Routivare rik: fl matmfält till Tysjord i Norge. F.iherre Cederströn Jå a n åberopade bergmästaren Fale Burmans och bergskolle sil vitsord om den rikedom dessa malmstrack ega den halt af ända till 35 procent malmen gifver, och ön skade att skicklige ingeniörofficerare från både Sverig och Norge borde !å sig uppdraget att undersöka denn I våganläggning. Talarea gjorde sig stora förhoppnio gar, om dessa grufvors baarbeotnisg komma i farten man kundo genom dem slippa de besvärliga korrek TI oda. LIZA Il medla TRA