Aftonbladet – 29 oktober 1844, sida 3

ILANDSORTIS-NYHETER. mA Utdrag ur ett bref från en lappmarksprest, da teradt Åsele den 4 Oktober. — — — Du torde erinra dig, att jag i anleånin; af pastors i Wilhelmina sjuklighet, mäste i början a sommaren hu vudstupa göra en resa till lappska ka pellet Fatmemacke — en resa, som oafsedt oundvik liga besvärligheter, gick lyckligt. Jsg har äfven p bösten varit aer, och sålunda rått temligen 3strapatsera netta summan miltalet af dessa resor gör den lilla ho netta summan af 82; hvaraf du, som känper lapp marken och dess väglag sommartiden, kan sluta, ar sådana resor, helst då de skola företagas par force icke just äro någonting att skämta med. Jag är docl Gufdilof! frisk och sund efter alla mödor och har så ledes ej orsak att klaga. Vi hatva pu fullt snöföre, ehuru sjöarna ännu e tillfrusit. Godt år hafva vi ock fått både på korn och hö, ehuru det sednare blifvit till en, del skämdt a regnet. (H. P.) Caristad den 23 Oktober. En företeelse hvil ken torde förtjena anmärkas, är att en i Wermlant annars högst sällsynt fågelart Nötkråkan (Caryocatac tes guttatus). innevarande höst förekommit i sådar mänvgd, att flera jägsre, en del med noga kännedon af provinsens Fauna, till ref. insändt exemplar mer förirågan hvad detta är för en ovanlig fågel. Nötkrå kan liknar till kropps ormen Skrikav, men är b:ur med hvita droppfläckar, hvarföre hon och någon gång uäffande blifvit kallad Perlskrika. DE hon lefver a nötter och ollon är det möjligt att hon blifvit så tal rikt bitlockad af en större mävgd än vanligt af desst frön. Exemplar bafva blifvit hitsände fråa Kihls Gillbergs och Elfvedshl!s härader, och troligt är a den näston överallt varit synlig eburu ej alla jägare med lika intresse göra observationer och meddela de samma. (W. T.) Linköping d. 26 Okt. Natten till sistl. Thorsdag blef en torpare under Ringeby på hemresan från Norrköping öfverfallen på stora landsvägen nära Törsevalla af en okänd mansperson och med knif tillfogad tvenne djupa skåror i halsen. Den anfallne hade dock pog styrka och rådighet att i detsamma tilldela våldsverkaren ett så kraftigt slagmed kvoytnälfven, att den sednaro störtade i diket, hvilket gaf den sårade rådrum att genast kasta sig på åkdonet och i största skyndsamhet begifva sig från stället, dit han trodde sig, på gifvet tecken genom hvissling af dep stupade motståndaren, sö flera banditer framkomma. Utan vidare äfventyr kom karlen lyckligt hem och blef förbunden. Såren, ehuru djupa, lära dock cj medföra någon fara för livet. Ea för försåldt bräavin medförd penningesumma, hvarom angriparen troligen fått spaning, Var förmodligen det, som lockade bonom till våldsgerningens utöfvande. (L. B.) ANSER NE N