Aftonbladet – 29 oktober 1844, sida 1

-)ader dessa ar 1icze skulle öoxes, utan tulluppy rien iörblifva vid det gamla, och den dem tillkem nance t-s -!agsersättniagen derefter beräknas, då uppstår i acr 8 Istadsbudget ett deficit af 3 å 4000 Rdr, utan att nå-Igot medel till fyllande af ea sådan brist blefve dam larvisadt. Dessaförhållanden äro alltför maktpåliggande för att -ticke stapelstäderna deröfver skulle blifva härde, o h , ljag fruktar att de i snaat fall skulle acss frågan Om. elderas dyrbaraste rättigheter alltför summariskt be hanrdlede. a H: Wern: Förevarande öfverläggning anser jeg aj egsniligen. böra omfatta, hurovida det hitiill: fö jaa cl bruket att Reg., utan städernas hörande, upså a: hål,lad af en eller annan stads borgerskap — emot ålägs : gande af vissa prestationer, bevilja detsamma räftiga)het uppbära tolag-zulsge-tillöknidg i tollafgittene på utoch ingående varor; huruvida, säger jag, et sådent bemyndigande egentigen låter förena sig med svenska folkets palladium, rättigheten att sig sjelf beskattas. I den föreliggande kungliga propositionen, dikterad af ;Iden rättskänsla vi nu från thronen kunpa förvänta, Ifinne vi att andra statsmakten, att regeringen icke vill taga enskild befattning med dessa ärender, nåIgobtiog, som ala medstånden åtminstone säke-ligan komma att tacksammeligen förklara sin belåtenhet med, Sloch anser jag det vara lika fåfängt som oriktigt, om Borgsreståndet med ensidig tolkning ville göra detta Ituliregleriogsmål till en privilegii eler grundlagsfråga. JAsgående de befarade o!yckliga påföljderna för stapelstäderae i händelse Ständerna komme att taga beifattsing med tolagsbestämmelserova, detar jag ej de I dystra farbågorna. Jag fruktar således t. ex. ingalurIda, att den stod jag har äran representera, att Götheborgs borgare skulle kuana enskildt åläggas en tolsgen motsvarande lokalafgilt; stor 415000 Rdr Bko årcliIgen, för att bestå inqrvartering, vågoch packhusbygg)Bader m. m., som rö:er hela den orten; en dylik, så latt säga, brandskaltning skulle bland annat hafva det Jemot sig, att i läsgden omöjligen kunna utpressas. JAtt tolagen bir lika öfver allt i riket, anser jag vara med god ordning öfverensstämmande samt skoa förtkomma det missbruk, att gods inkläreras annorstides än på det ställe, dit detsamma egentligen är desincradt. E1a direkt förmån vinna städerne derizssom, att de slippa eflöna serskilde tolagsuppbördsmän. Hr Akeson: Jag hade icke förmodat att detta, för alla stapelståder i mer äa ett länseende så vistica och genomgripande, ämne vid deua riksmöte skulle bliva föremål för ö verläggoingar, helst någon impuls bärför icke kommit itåa svädernas sida eller ens utgått fråa representationen, och et dröjsmål med n sak som denna icke varit på minsta sätt menligt, serdeles då det icke kunde vara o5ckant att denna fråga borde blifva eu ypperligt spliulriBgsämne inom representationen, såsom densa ru är sammansatt. Några förböppningar för riksdagens snara afstutande ;ynas pu imedlertid: icke vara alt hemta från den apdra statsmaktens ätgöranden. Då nu imedlertid, vii remissen al förevarande nådiga proposition, man kan yttra sig öfver densamma, får jag för mina del förklara, det jag anser tolsgen för en agift som blifvit städerna tillerkänd genom åteganda af motsvarande skyldigbeter; att rättighe:en tiil. densamma blifvit tryggad uti sjelfva fundatiorsbrefven och att således, i tal något s. k. privilegium för städerna änvu återstår, detta ärende måste betraktas såsom en privilegiifråga. J:g förmodar, att det dessutom för ärendets ordentliga bebandling och utredning vore af nöden att städernas borgerskap sjelfva finge yttra sig öfver huruvida de godvilligt afsäga sig rättigheten till tolagen emot den derför föreslagna ersättningen, och jag för min del erkänner, hvad jag äfven tror förhållandet vara med flere andra af representanterna isom detta Sånd, att:jag icke kan: bestämma huruvida denna ersättning syarar emot den förmån som deremot afträdes utaf de städer, hvarför jeg har blifvit vald till representant, då ämnet så oförberedt blifvit framkastadt. Det vore icke heller eter min förmodan vilbetäskt af en fullmäktig, att i en så högst vigtig friga yttra sig, utan att förut hafva inhemtat sina kommittenters tankar. Osekant med hvad som för denna frågas utredviog kan bafva blifvit åtgjordt, förmodar och anhåller jag, att det eller de Utskott, till hvilka den kongl. propositionen kan varda remitterad, icke underlåter att derom förskaffa sig nödig kännedom, Hr Lindström från Wisby. Jag anser icke, lika med den siste värde telaren, frågan vara Dy; den har åtskilliga gånger förut, fast uader olika skepnader, framkommit, och för några år sedan, jag trorår 1839, blef den med borgerskapet i stapelstäderna kommunicerad, då den öfverallt rönte missödet att icke viona sympatier: Det är sanut, att Kongl. Maj:t endast föreslagit en förändrad regleriog i afseende på stapelstädernes tolag, sålunda att ersättning skulle tillförsäkras genom anslag af tullmedlen, ten efter min öfvertygelse bade det likväl under närvarande förhållanden och äfven med afseende på den länara tid riksdegen redan fortgått, varit önskligt att den konogl. propositionen i detta ämne uteblifvit, då den möjligen. endast skall åstadkomma oro inom representationen och vålla hinder för behandiingen af de många andra mera maktpåliggande ärender, som nu företrädesvis borde upptaga tiden. Lika med herr Foenander, med hvilken jag till tlla delar förenar mig, inser jag icke huru Utskott skall kuona befattasig med denna fråga i dess nu varande skick, då den obestridligen är af privilegii iatur och således 414 NR, F. tillämplig och då tförnodligen remiss kommer att ske till det Utskolt jag illhör, blir jag der i tillfälle att närmare utveckla nina åsgter i ämnet, så att jag Ru endast kan inkränka mig till den förklaring. åt jag anser en så jeskaffad reglering, som den af:Kongl, Maj:t i nåder öreslagne, icke varacafobehofvet påkallad, utan finer det vara lämpligast att tolagsargifterna i hvarje tapelstad få hädanefter som hittills uppbäras, och att ag alltid med min röst skall söka bisehålla städerna id deras rättigheter så länge de icke frikännas från 8 dem åliggande skyldigheter. (Forts. följer.) 2 ———A — Uti Birgareståndet förtsattes i gårdagens orta aftonplenum föredragningen af 3:dje Hufvudtela, dermed endast medhanns några punkter, emligen anslag till anskaffande af nya gevär, hvilen, efter några anmärkningar af He Petre, som acvaradaär af fir Scharten bifölls Jan enm tär