Aftonbladet – 28 oktober 1844, sida 3

ESR OMR RARRSS LJ Ansök ON El Dz2 nedan ör meddelade anmärkningar vid deputerades för landtstaten förslag till en lönereglering för bemälde stat äro till b!adet insända, och synas icke oför:jente att taga i betraktande, än dock att det är klart, att huvudsaken i denna reglering består i ett fullsomnande af expeditionstaxan och en säker beräkniag af de extra inkomsterne för hvarje serskild tjenst, hvarefter det är lätt att träffa de från statskassan utgåenda lönebeloppen. Med anledning af det i Aftonbladet AM 198 för den 98 nästlidne Augusti införde, af landsstaters deputzerade vid sammanträdet i Stockholm upprättado uwvderdåniga försleg till reglering och örbättring aflandsg-atens lönevilkor, anhåller issindaren få göra några anmärkningar, dem han anser böra vid ea biilvande behandlinrg af saken tagas i batraktande. Att landsstaten i allmärhet är knept aflönad, är ett förhållande, som båda Kocuag och Ständer hafva sig bskanrt, och är utlofvadt, att reglaring och förbättriog af landsstat:ns lönevilkor skall verkställas. Afven borde tiden dertill nu vara inne, sedan lönatillöksvicgar för högre embetsmän och reglericg af auvdra ko-Esers löner långt för detia skett. Anledningen till desss dåliga lönevilkor är bland annat don mängd af göromål, som landsstaters embetsoch tjenstemän på sednsre tider tillkommit, hvarigarom tjensterne blivit både svårare och kostsammeare satt bestrida, samt den myntförsimring, som inträffat sedan indelningsverket under Konung Cerl XI:: tid upprättades. Då anslogs i de flesta provioser, utom åt! landssekreteraren, landskamreraren och landträrtmästaren, hvilkas indslningar icke på siffran här uppgifvas, åt kronofogde, indeiade hemmansräntor, lin 400 Rdr, respanningar och expenser 20 Rdr samt skrifvarehjelp 145 Rår, tillsammans 435 Rdr, samt åt häradsskrifvare lön 30 Rdr, resperningar och expenser 13 Rdr 46 sk., tillsammans 63 Rår 46 sv. Dessa indelta räntor utgå till omkring en tr:djadel med kontanta pennirgar, och två tredjad:lar med förvandling efter markegårg; och hu u mycket denna oförvandlade en tredjedel fallit i värde kan en hvar inse, som gör sig reda för hvad riksdalern var för 450 år sedan, och hvad den nu är. Dessutom har landsstaten (utom kronolärsmänner) fått en löneförsämring gerom deras i allmänhet svaga boställen, sedan år 1835 åliggande ordinarie roteringsskyldighet, som uppgår till 20 å 30 Rdr årligen för mantslet. Häradsskiifvarne ficego väl en tillökning af 46 Rår 32 sk., som kontant utbetalas från landtränteriet, enligt en Korgl. resolution af den 4 Dec. 1794; men genom roteriogens utgörande har statsv:rket år 4835 fråntagit dem mer än det gef år 1794. Likväl lårer lands statsbostä:lenas rottring i alla länen änru icke vara afgjord. Att imedlertid hela landsstaten är vanlottad ianseende till deras lönevilkor, vill ios. hvarken tro eller medgifva; ty många embets och tjanstemän inom den äro så sflönede, att de icke böra fordra lönetilöknig. Eter framställandet af dessa allmänna åsigter öfvergår insändaren till grenskniog af det upprättade löneförslaget. Landskemrerearers löa, respennvingar och expenser öresg!ås till 4,800 Rdr och lavdssekreterarens 41,300 Rdr, med bibzihållande af hitintills varande expeditionslösen, provisioner, procenter m.m. Laadskamrera:ens xtra ipkomster äro visst ringa i många län, men i åtskilliga län gör ensamt hars procent på chear(e sigilla: Re omkrizcg 600 Rdr, och då blir lönen större än hvad desne embetsroan bör fordra. Och enär kändt är att landssekreterare i åtskilliga län hafva flera tusen Rdrs iokomst uti expeditionslösen, så böra åtminstone dessa vara röjda med den lön staten dem redan bastår. Skule länsnotarien erhålla lön på stst, är ju äfven sådant att anso som landssekreterarens lönetillöknirg, då denne tjenstersan endsst bar att i aöromålen gå landsekreteraren tillhanda. De lands: kamreraren och landssekretersren föreelagne respervingar torde icke heler såsom sådana till fulla belop pet erordras, då resor i embetsä:exder för dem sällan erfordras. :