Aftonbladet – 26 oktober 1844, sida 1

al Södra Köp nken och Österlingg id Norr!andsgatan; i P. M. Höörs vid Nybrogatan: vid Röda Siussgatan. ANNONSER emotuagas i förstTAN TREE EEE ASSA SR Sen män och förvaltare, och desse följaktligen ä:o utderkastade en fortgående och oaftrutem tillsyn, fom, å de publka förvaltningsverkens sida, aldrig tör ell:r uten avsvar får Åsidosättas, synss de amrätknipgar, som blifsit gjorda emot ea nedflyttning 8f den rätt, som kronan jemte öfriga ox förmälda ar, Verk och inrättningar lör närvarande ega ho: tpptördsmän och öreståndaro, icke förtjora synnerlig uppr an het. Också bofra de flesta anmärkningarne varit förenledda af fru tan att, genom den föreslagna förändringen, omyvcdiga, hvilka äro oförmögre att sjofee vårda sina avgeläganheter, skulle alltför ofta komma att vidkännas förluster, deremot ifrågaställda förmonsrätt förmenats utgöra oct säkert värs. Den fråga kan bärvid göras, om någon verklig och fetrygsende fökerhet ru ficn:sg Wi den af legen för barzagods bestätnda förmånsrätt. För besvarande af denva fråga torde böra ihåglommas, burusom lsgen hvarken fordrar, såsom vilkor för behörighet stt vara förmyndare, egendet af fsstighet, eller bivdrar den, soin vid förmyrderskaps emottagande eger dylik, att dersamma jig aftända Ganom sistberörde åtgärd försvinner imedlertid den säkerhet, förmånsrätten slulle medföre, så vidt denna rätt aser förmynearens fasta gode. Men försäjoiogen kan ota bafva varit föranledd just af ett penrisgebehof, för hvars abjelpande genom stående lån förmynderskapet utgjort ett hinder, derest förmyrndaren icke velat begagna en enoen, cnigt hvad erferenheten visat, ofta anlitad utväg att gicka lagers bud, pemligen den att, efter överenskommet e me tredja person, åt honem afträda förmyntsrebefattningen för ett dersamraa efter kort tid återtsga, sedan egendomen blifvit till annans sikerbet, uzder tider, intecknad, i hvilken händelse myndlingens förmånsrätt ej åter vidtoger, förr än ifrån den dag, dåiörmynderskapet ånyo anförtroddes åt förre förmjudearea. — Den säkerhet, som så hoit ceh bållet kan till sitt belstånd eller upphörande vara bercende på ensidiga ätgärder af den, bos hvilken denna säkerhet förutsätter, lemrar i verkligbaten föga trygghet crot vårdslöshet och oredlighet bos förmyndare. Men utom det skäl, com af be-örde osäkerhet kan hemtas emot bibehållande af omyrdiges ifrågaställde företrädesrätt, bör äfven uppmärksäåmheten fästas vid den i K. Ms proposition anmärkte omständighet, att ideena företrädesrätt uti mera än ett fall motverkar det ändamål, den borde befrämja, enär mången vcderhäftig och svicklig person måste undandraga sig förmyndarekallet, emedan kan kunde komma i behof att söka lån emot isteckniog, samt dea isteckningssäkerhet, som förmyndare toger i annsns egendom för mysdiges medel måsts vika, derest någon oxind t;st förmånsrätt göres gällande. — Vigten a! denöa omständighet ken icke förbises, i synnerhet om men bec sinnar svirigheten att fiana till förmyndare fullt passande personer, och deraf härfiytande rödvändigheten att göra det omöjligt för dessa att, utan skoda för sig sjefva, åtaga sig ett kall, för hiars ordenuisa handhafvande den moraliska känslan ör ep säkrare borgen, än det okonomiska välståncet. Att imedistid derpå bör aktas, kan icke motsigss; och vöre do OMyndiges oftarämnde förmånsrätt fult betryggade, erijöde densamma osviklig säkerhet, så vore jmväl en rubbning deraf betänklig, oansedt dess skadliga verkningar på allmänna krediten; men då denna rätt för hos för mynderen janzstående barramedel kan när sm helst af förmyndaren tillintetgöras; då således an i många kanske de fleste, fall blott skenbar säkerhet livgar deri; då densamma motverkar det rvål, gen bör främja och då en kralös och ändamålsvidrig Jag är sämre, än isgen, och en ofulikomlg i sia felabtighet ionebär en källa (ti!l ständiga öfverlrädelser cen oredor. anser Ulske, några betänkligheter icke böra möta emåt vidtagardet af nu ifrågaställds förändring, hvars föremil är icke minckniag i det skydd, de omyndigas värnlöcshet af staten påkallar, utan borttegandet ur la gea af ett stadgande, fom, utan ått bereda den för enskilda fell dermed åsyftade fördel, deremot medför elimänna menliga påöljder. Farbågan för en såiaa förändrisg tord eu kunna maicekas i betraktande derat, EG likmätigt dena Kongl. propocitionen, skuile hädanefter erhålla förmånsrätt i förmyndares egendom framför kronas, kyrkor, fattighus och andra, efter nu gällarde laz, med förmynderskep lika rätt egande verk och inrättniogat, genom hvilken förändring de omyndigas säkerhet komme att ökas. — Fr ct dylikt företräde tala jemval rättvisa och billighet. På sätt förut blifvit aomärkt kunna kronan och andra allmänna verk och isrättniogar, medelst vidtagande af hvarjohanda försigtichetsmått, medelst en oafbruton tillsyn af arsvariga persoser, iaktiaga sin rät. Så icke den omyndize. Det har derföre blifvit en samhällets oefsergibiga pligt att vårda sig om den väralöse, och en lagstiftarens sky!digbet att genom lagen unde Å ait rbjelpa denna oravårdnad. Dei ligger grunden till det a ga förslaget i denna del, deri grusdena till den :edovisningsskyldighet, som är äålegd förmyndare och som, redan Iarefattande ett viktigt våra för da omyadige, Utsk. sökt göra än mer betryggande, medelst det förslag, som Utsk. i serskildt betänkanda. (42 44) för besedande af täkrare kontroll i omörräde hänseende iaför Rikets Siäader framlagt. Härmed förmodar Utsk., att do farh m blif. vit yttrade mot antagande af? iråganalg förändda gar i prioritetsrätten, blifvit urdanröjde; och att visadt är, det U:sk. icke saknat elitiga ekä!, (ör att i denna del uaderstädja det nådiga förslaget. Enligt. densamma ekulle vidare: a Sockenmaga:iner och alla allmägna af Kongl. Mej:t stedlästade kassor, penrningeverk och inrättnidgar undfå samma fördel, som flera lika beskaffada inrättningar redan åtnjuta; 6) Siäder för fordran hos deras uppbördsmän erhålla betoningsrätt lika med och icke på sät i Eorgl. Förordningen den 99 November 2791 sted gas, efter kronan; c) för egendom, som embetsell r tjansteman i och för embeote och tjenst ar enskilde omottazit, dossa erbåla förmånsrätt til betalning är ren lika med kronan, kyrkor och allmänna inrättninBer, icke biott hos egentliga uppbördsmän, Kyartill Kongl. Förordningen den 48 December 4823 föraneder, uian ho3 embetsoch tjerstemön i allmänhet; 1) den frälsemän tillagda förmånsrätt för fordrjnss. hos deras uppbördsmän upghöra; e) Omyndioa Ingar