Aftonbladet – 26 oktober 1844, sida 1

20.0. STRINDBERG: SENTENSER RIKSDAGAN. UTSKOTTSBETÄNKANDEN. Lag-Utskotlets betänkande a 45, i anledning af Kong!. Maj:ts Rådiga proposilion, angående ändring af 8, 9 Och 40 SS 47 käp. Handels-Balken, samt förklaring af 2 8 i samma kapitel. Denna proposition lydde, med uteslutande af motiverna, som följer: Kong!. Moej:t vill fördenskull, efter det högsta dormstolen och stzts-rålet, på sält närlågde protokoll utvisa, hörde blifvit, bärigenom i nåder föres!å Rikets Ständer, att, med. upphäfvande af 8, 9 och 40 6S i 47 kap. Handaols-Balken, semt förordningen den 22 November 47914, angående. städernes förmonsrätt hos deras uppbördsmän, och 5 mom. i förordningen den 18 Decomber 4823, angående enskildes förmonsrätt för medel, som uppbördsmäån esligt tjenstepligt emottagit, i stället Snråga hedanståenda, med 44, 12, 44 och 145 SS i 22 kap. Håndels-Balken af Lsg-kommittens förstag till allmän civillag huvudsakligen öfverensstämmande lagbud. Har någon fått inteckning i gäldenärs fasta-ezendom;vege: förmonsrätt i samma egendom och i de afgäld, som under konkurstiden dtraf feller för bufvudstö!, så ock för ränta intill betalniogsdagen; dock gälle förmonsrätt till ränta, sora före konkursars hö:jJan upplupen är,. ej för längre tid än tro år. Ar fist egehöom inteckned för fleres jordringar, och räcker den ej till för alla, hafva åen, som äldre ictetkning eger; örtträde. Sedan tages cmyndigs fordran i hufvudstol GcH räntö, till betat ningsdagen, hos föräldrår Och förmyntere ut. Aro förmynderskap flero, egen. de omybdigs sig emellan lika rätt. Dereftfr skola,-utan förmonsrätt sig emellar, gäldas: kyrkors, fåttigkåssors och socknemagasias fordringar hos deras föreståadare: kronans, siädsrs och allmänna af Kooudgen stadfästada kassors; pösnisgeve:ks och inrättsingarsfördriogar hos de tj:nstemän, som äro satte sit deras iokomster öÖppbära, för hvad af sådan uppbörd Bös dem indela: så ock enskildes fordringar hos embet:eller tjeostemär, för egendom, som desse, i och för einvete eller 1j.nst, emottagit. Tillika föreslår Kong! Maji, att, såsom en följd af deura lagförindrivg rock till sörtydligande af S 47 kep. Handels-Balken; för klaräs måte: aut hvad si:tnämnde lagrum: or ehåller öm -föddergåva, som är förvandled och eji benåll) icie små lämpas till den händelse, då omyndig, för sådan fåddergåva eger fordren hos föräldrar. eller fösmyndare, i hvilket fall, of ter hvad ofvanör om omyndigs fordran i allmänhet är sagdt, skallförfaras; äfvensomett. på det öfverförmyndare och: ånära vederbörande. må exa erforderligt rådrum, att vidtaga de fötstgtighefsmått, svm med aniedning af ifrägavärande lagföräadriag kunna anses nödig, densartima icke må blilfra gällande i de konkurselter förmontätts-trister, som hos vederbörande embetsverk redan äro, eller under loppet af första året efter det år, då. den Yya förfettninged bliffer utfärdad. göres arhängigen. jagod-3 Med denna proposiuiow mottog. Utsköttet derjomte ej allenast de i state--ådet och konungens högste damstol i ämnet hållne protokoll; än ock de yttranden, som dels för och dels-emot ifrågavarande propositioe blifvit, före dess remitterande agilne hos Ridderskapet och Adeln, samt his Boudeständet, tillika med et sedermera hos förstnämnde riksstånd af friherre INordenfalk. J., allennadt anförande. Uiskotiet bar deröfver yttrat sig som följer: De väsendiligaste förändringar i nu gällande dag, som med Kong. proposiionen åsyttas, äro följande: att, då ioteckningsrättri fast -egendom, jemiikt.8 i Handels-Balkers 47 kap., endast gäller framför de förmonsrätter, :som grundas på egarens personliga förhålianden till omyndig, ststen etter da allmänna inröltvingar, hvilkös?medel hanvörvalior, derest intackningsrätten äräldro, än berörde fö. hållander, så sku ie numera denna rätt hafva att ovilikorligt företräda, uran Rrseende på tiden, då egaron, iklädt.sig ansvar af förmyndare, föreståndare -eHar -uppbördsman; och. att omyndiges fordringar skolautgå (ramför kronans, kyrkors och al männa inrältnfigårs, Om än vidvdevserskiltogtilllållen; då denna fråga örevarit, stridiga meniogår yppals, angående rättyisan och ridligheten af en sådan nedilyuning, hafva ikväl ösigterne i allmänhet ej varit delade derom, att iessa tyste förmonsräller äro af skadligt inflytande på realkrediten, :Syårigheten och, i de flesta fail, omöjighetena att vioba ssker uaderrättelse, om ena person ir eller varit förmybdare, föreståndare eller uppbördsnan, om beloppet af-de-medsol,-hrarör han i följd af ådan befattning för arsvaära, och om eilar å hvad id arsvarigheten eller, den deraf .borocade förmon:ätt må bafra upphört, sedanpersonea biiivit: skijd tån den bafattning, bvarifrån samma rätt sis härladt, rafva hos försträcksingfgilvaro vätit farhågor, hvilka agt hinder i vägen för den, som sökt erbålia lån, enot säkerhet i fast pant; Och, enligt hvad i den nåliga propositionea förmäls, ulestänger denna rätt varje fastighetsegare, som veterligen ianehar förmynerskap, från de tån, som på läagro tider lemnas afi ilmänna kassor och anses most fördeleguUga, samt ketar såmedelst ett utseöäde sf orättvisa på lagen, eär förmyndarekallet icke är frivilligt, u:an en afla.! en ålsgd pligt. — Då det rådande misstroendet tilt) teckningar är oörenligt så väl med begreppet om en säkerhet, hvilken uti e2 pant bör vara förvarad, om med intecksingens ändamål, synes lagstiftarens iellantomst här vara a? nöden. Emot det förslag, som för usdanrödjande af omför väldte skadliga förbå!lande blifvit för Rikets Ständer amstäldt, hafea dock åtskilliga anmärkningar egt um; men enär kronan, kyrkor, fattighus och andra La —ött ancanda vart mAh oss sk oo Ar moss Å et TR ra — Jä