Aftonbladet – 11 oktober 1844, sida 1

traktat ansigtet från högra sidan, trodde jag mig igenkänna, varom jag ännu är öfvertygad, en person som jag sett annorstädes. Vittnet gör här ett uppehåll och återtager först sin berättelse på presidentens uppmaning. — Jag har under åtta dagars tid efter hvarandra, sett detta fruntivumer. Det var i Charleville i Ardennerne Det är nu sexton år sedan, eller 4828 (iörvåning). Jag har kåinnt henne uader namnet: enkefru Pionnier, eller ett dylikt namn. Hon var i föga förmögna omständigheter, ech bodde hos enkan Carpentier, kryddbandlerska. Man kände icke något om hennes härkomst eller medel att berga sig. Vittnet stannade åter i sin berättelse. -Fr. Men efter alla dessa omständigheter hvem tillskrifver ni mordet? Sv. (Med förlägenhet) Herr president, jg vet icke hvad jag skall säga; jag vill ej misstro någon menniska om ett dylikt brott, men jag tror alt Bletry är oskyldig, ty han har aldrig kunnat känna denna qvinna: Generalprokuratorn. — Sallier! Ert vittnesmål kommer ej att blifva af något gagn för rättvisan om ni icke kompletterar det med utförligare uaderrättelser. Det är oeftergifligen nödvändigt, att ni utsäger er tanka helt och hållet; ni ör skyldig det åt den anklagade, som ni anser oskyldig, åt samhället och åt rättvisan. Sellier. Uti denna rättegång hafva trenne andra personers vittnesmål, hvilka sagt sig igenkänna detta hufvud blifvit befunna oriktiga. Detsamma kunde äfven hända mig och jag skulle icke vilja att någon dömdes endast på min förmodan. Personer, . till hvilka jag har förtroende, hafva sagt mig, att jag borde iakttaga tystnad, !