Aftonbladet – 5 oktober 1844, sida 2

okändas mord, afbrytes utaf följande fråga af en juryman: — Har den anklagade haft näsblod, sedan han kom i fängelse? Sv. Nej. Näsbloden kom af för mycket vindrickande, och sedan jag kom i fängelse dricker jag icke mera vin. (Allmänt skralt.) Ordföranden. Utan att sjelf vara brottslig, kan ni äga kännedom om brottet. Tänk efter och säg sanningen i ert eget intresse. Känner ni något om brottet? Sv. Nej. Om jag visste något derom, skulle jag icke setat femton månader i fångelse, utan att omtala det. Man öfvergår till förhöret med den sista af de anklagade, pigan Dinichert. Dess signalemang överensstämmer icgalunda med uppgiften i anklagelsepunkten. Hennes försvarssystem är alldeles detsamma som de öfrige anklagades. Ordföranden frågar henne, om hon hört något anskri. Hon nekar och säger, att hon endast hört bullret af en tegelsten, som af Bletry blifvit sönderslagen. För öfrigt vet hon icke om det är Francoise eller Fritz, som burit in tegelstenen i Bletrys kammare. Hvad blodfläckarse angår, som finnas i den anklagades kammare, vet hon intet derom, och förklarar, att rummet aldrig under hennes vistande i huset blifvit skuradt. Ordföranden frågar henne derefter, om hon sett märke efter blodfläckarne på linnet i byken; hon svarar, att det väl funnits fläckar, men att de härledde sig af rost. Hon bestrider madame Lacours vittnesmål och säger, alt man aldrig beg2gnat sig af denna qvinna, ifell man behöft dölja spåren efter ett brott. Under den 3:e har hon icke varit ute ur Bletrys hus. Hon känner icke igen den koffert, man förevisar henne, och hvilken innesluter liket. Sedan de fyra anklagade blifvit införda och presidenten resumerat förhöret med dem;,. upplöses sessionen klockan 7 på aftonen. (Forts. följer.) —LAp — En dag i början af denna månad egde en ovanlig ceremoni rum i den lilla Schlesiska staden Guteptbal. Dess innevånare, som alla ingått i en nykterhetsförening, tågade nemligen i procession med ett bränvinsfat till galgen och begrafde det derunder.