Aftonbladet – 4 oktober 1844, sida 2

Författaren, Hr doktor Eiliot, bar icke här fö -I sta gången upplrädt i och för menskli;heteas sak. Hans förut utgifna sakrika skrift om bebovet af Iuftvexlings-anstalter och sättet ett anbringa sådana i lokaler, der en större mängd menniskor bo eller vistas tillsammsna, bar redan gifvit konom rätt till erkänsla i detta hänseende. Men den här arnonserade skriften är ett ytterligare bevis på den värma och det allvar, som han 2gnar åt en del af det vidsträckta fältet för läkarens Omsörger, hvilken hittills, åtminstone hos Oss, varit jemförelsevis mindre bearbetad, men likväl i hög grad förtjenar att blifva föremål för en fortsatt forskning. En sådan adelning är, enlgt hvad författaren sjelf angifver, den som åsyftar itt afbjelpa elier ominska de farsoter, hvilka stundom visat sig ganska härjande i de allmänna barnbördshusen, så väl här, som i andra länder. Författaren börjar med alt lemna en verkligen rörande skildring af den värrlösa och blottställda belägenhet, hvari en qvinna befianer sig, som redan med sitt arbete ej kan förtjena mera än hvad hon behöfver för dagen, och ej bebålla något näfrigt för nödens stund, såsom förhållandet ej psällan är med hustrur af fattiga handtverkare, jömän, soldater och dagsverkskarlar; med måna, som från välstånd nedsjunkit i fattigdom och ,slömska; med heia den stora skaran af ozift2 tjensteqvinnor; med flera andra, som ofta för.kjutas af enhöriga och bekanta i denna qval ulla tidpuskt, då de under svåra plågor och qval skoa gitva lif åt en vare!se, ännu mera bjopiös än de sjelfva äro, och utan att ega någon com ståger del i deras öde; samt buru alla dessa skulle förgås af elände, om ej välgörenheten droge försorg om dem i deras nöd. I större städer, n?er antalet af dessa olyckliga qvinnor är för stort, ör att den enskilda barmbertgheten vid hvarje serskildt förekommende fall skulle kuana vara redo att bispringa dem, har man derföre varit angelägen om att inrätta s. k. barnbördshus till I leras emottagande och vårdande, och man bar sedan varit trygg i den öfvertygelsen, att för dem blifvit gjordt allt hvad som kunnat göra: Att dessa inrätteingar likvä!, osktadi den ädia afsigten med deras stiftelse, icke uppfyllt sitt än-! damål, visar förattaren både med utländska och :mbemska exempel. Ibn eiterar en engelsk författares omdöme om barnbördsbusen i ILondos och Paris, hvars resultat är att dödligheten i all mänhet varit större inom de allmänna anstalterna än bland de fattiga barnaöderskor, hvilka blifvit förlösta i sina egna hem. Samma förhåilande,, säger han, måste man med grämelse erkänna haf,va egt rum i Sverige, äfvensom att detsamma på sedpare tider ej biifvit förbättradt,; ja, att man beklagligen ej kommit en hårsmån närmare målet äa förut. Härvid äro fogade några statistiska uppgifter rörande mortaliteten vid Stockholms barnbördshus, under o!ika perioder ifrån början af dess inrättande. Dessa uppgifter visa mycket olika förhållanden, nemligen inom de första tre åren en dödlighet af nio procent, inom de femton påföljande blott något öfver en procent; åren 4793 och 4794 ormkring sex och en hali procent; under sexton påföljande år blott något öfver en procent. Deremot, om man betraktar de första fyratio åren såsom barnbördshusets första period och de på öljande tjugusex ifrån 1844 tili och med år 48240 såsom den andra, så visar sig det förfärliga förbållande, att dödligheten Under denna sednare period varit vida mer än dubbelt större än urder den första, och ett år uppgått till mer än femton procent af barnaföderskorvas antal. Denna omständighet fianer författaren så mycket mera bekymmersam och förvånande, som den egt rum under: det inrättningen på den sednare tiden varit föremål för de mest nitiska omsorger och många serskilda anstalter plilvit vidtagna till vidmaktbållande af jemn värma, frisk luit, renlighet, ombyte af sängkläder och linne, m. m. hvilket allt beskrifves. Några mycket vigtiga och inflytelserika förhållanden ,måste således hafva egt zum som mäktigt motarbetat den gynnsamma verkan man haft amledning vänta sig af dessa förtjenstfulia förbättnringar, Dessa orsaker söker för; 4:0 i det med nvära en tredjedel om året i medeital ökade antel af patienter emot under den första perioden, hvarigenom förskämningen af luften i samma mån blifvit ökad; 2:o att barnaföderskorna nu få qvarligga några dagar längre än fordom; 3:o i den qvinliga generationens försvagande, i samma förhållande som lyxen, veklighetes, sedeförderfvet och pauperismen tilltagit, samt att ett större antal patienter vid ankomsten till barnbördsbuset af sjukdom, svält och mångfaldigt annat elände varit hårdt medtagna, och hvilka vanligen visat största benägenhet för puerperal-sjukdomar. Kosmiska inflytelser d. v. s. väderlekens och temp:raturens beskaffenhet bafva äfven betydligt inverkat. . Hvarken utrymmet eller ändamålet med denna anmälan tillåter oss alt följa förf. i den fakrika undersökning han härefter anställer med puerperalI feberns förhållande vid en mäagd utländska hosI pitaler; men det vesultat, hvartill. han derigenom kommer, är att förskämd lut och samlingar a! nr rn Aa a an RK