Aftonbladet – 4 oktober 1844, sida 2

tiogella grunden, hvarutur dessa båda stånt uppvuxit,, hade således redan då helt och hål let sjunkit undan dem. Det, som nämndes om de af Napoleon inrättade Cortes, bör åter ickt till detta kapitel, då det är väl kändt, att hel den fransyska ockupationen var anti-nationeli fö Spaniorerna, hvilket förf. ock sjelf rättvisligen er känner, då ban säger, att författningens ursprun; från en främmande herrskare genast gjorde der förhatlig. Deremot är hvad han yttrar om 1812 års Cortes konstitution, ,ait den i de mathemaå tiskt afmätta allmänna valen helt och hållet bort,sopade det fosterländska skaplynnet,, rent a grundfalskt. Denna konstitution stadgade nemligen icke alleaast alt representanterne skulle väljas bland personer, boende inom de serskilda valdistrikterna, utan bibehöll äfven hela den gamla inrättningen med provincial-råden, eller gjuntamientos, ehuru i detaljerna ändamålsenligare or ganiserade. Att den höga adeln och prestvälde! icke hade något stöd i det fosterländska skaplynnet,, visar sig nogsamt af de reduktioner, som sednare regeringar kunnat göra al kyrkans inkräktningar. Det stora argumentet, hvaraf så väl denne författare, som alla på samma sida före honom, söka att draga fördel, är likväl det factum, att 48142 års konstitution blef så snart öfverändakastad. Men just härvid framträder deras djupa historiska oärlighet, emeian ingen af dem ottalar eller ill vidkännas hvad som utgjorde orsaken til detta öfverändakastande, nemligen först den tro. löse Ferdinands nedriga haudlingssält just emo! de personer, som ädelmodigt hade återkallat och uppsatt honom på thronen efter Fransmännen: fördrifvande, och vidare den andra fransyska oc kupationen under bertigen af Angoulme år 1823 det vill söga ufländskt våld. Vi fåga, om de kan finnas en mera oblyg förvrängning af sannin sen, än att på detta sätt påstå, att en statsför attning icke är passande för ett land, derföre at en förrädisk regent kan lyckas förslöra densamm: med tillhjelp af främmande inkräktare? Om Sverge under tiden efter 4809 hade varit nog olycklig att blifva utsatt för en invasion från Ryssland oeh den nuvarande Regeringsformen till följd dera blifvit upphäfd samt suveräniteten i stället inför på samma sätt, som t. ex. i Finland, hade vä sådant bevisat det ringaste att vår nuvarand Regeringsform icke vore passande för svensk folket? Att oredorna i Spanien ännu fortfara, kom mer sig -åter alldeles icke af Cortes-konstitu tionens felaktighet, utan deraf att de långa in bördes misshälligheterna, alstrade af dynastisk intressen, som haft understöd af utländskt gulc skapat en massa af löst folk, som haft sin närin af striderna under de serskilda pretendenterna baner, och hvilka nu söka på allt vis upp rätthålla militärdespotismen, emedan de skull fiana sin existens hotad af ett ordnadt sakerns tillstånd. Det är derföre väl möjligt, ait en l beral och demokratisk, på öfvervigten af de ni rande klassernas majoritet grundad konstitutio: om den i närvarande ögonblick försöktes, i Sp3 nien ånyo snart skulle blifva omkullstörtad våldet; men detta bevisar ingenting emot sjelfv principeas tillämpning i ett land, som åtnjutit e! långvarigt yttre och inre fredslugn. Ifrån Spanien går författaren till Portugal Al deles samma förvrängningar, sam med afsij eller af okunnighet begångna glömska af flere c vigtigaste omständigheter, som utgjort de egen liga orsakerna, hvarföre en fri författning icke d kommit till varaktighet, nemliden det dynastisl intresset samman väfdt med presternas intriger, för kommer här, som för ut rörande Spanien. Det skul likväl blifva för vidlyftigt att nu i detalj bärme uppehålla läsaren, helst som artikeln i Biet först dag är slutad, och ingenting behölver hindra de som är så litet grannlaga om sanningen, att ytte iigare slå ihop en buru lång välnad, som behaga af flera dylika fraser och vrängda framställninga när han sjelf såsom anooym derföre icke äfver tyrar något historiskt anseende, och Biet i d afseendet långt före detta hunnit öfver alla b tänkligheter, att för sin publik debitera hve som helst. Det torde vara nog, att genom d föregående hafva framdragit några prof på de samvetslöshet och jesuitism, hvarmed försvararr af det så kallade historiska tillåta sig att marte; den stackars historien, för att få breda den si som ett elastiskt plåster öfver al!a möjliga refvc och brister i den sak, de skola förfåkta. BOKHANDELS-BULLETIN.