Aftonbladet – 3 oktober 1844, sida 3

kemsändes till diplomaten vid middsgstiden dagen förut. Men någon förlätlig fruktan att blifva mankerad lärer imedlertid hafva förasledt denne sistnämnde, då han ej, så skyndsamt bån önskade, bekom plaggen, att derom i poliskammeren göra anmälan, hvilket jag icke vill förtycka, enär jag väl inser det obehag, som skulle uppstått-för bemälde:-person, om hans effekter ej blitvit i behörig tid iordningsatte. Deremot lärer en hvar finna det högst oväntadt, att polismästaren deråt Jemnade en sådan uppmärksamhet, att tvenne polisbetjenter genast gåfvo sig på väg att upp hemta mig till poliskammasren, hvilket ock verkställdes så eftertryckligt, att jag wid tillfället icke, ens underrättades hvarom fråga var, oaktadt jag tillkannagaf mig för ögonblicket vara hindrad och gjorde öreställningar om det olämpliga i ett dylikt förfarande, utan måste beqväma mig att has öfver hufsud i dessa värda herrars sällskap vandra till mötesplatsen. Uppkommen i poliskammaren, och ännu icke anande att frågan kunde angå en sådan lumpenhet, som huruvida rågra till mig lemnade klädespersedlar voro färdiggjorda elier icke, tillfrågades jog genast, om ministerns kläder voro färdiga? Då detta Dbejakades, med förklarande att de jemväl blifvit hemsinJa, fick jag ändtligen aftröda. Utkommen i yttre rummet, antyddes jag likväl af polisbetjenterna, att jemväl vara dem följaktig till diplomaten, hvilken intydan jag likväl på tillbörligt sätt afvisade. Sådant är i korthet förhållandet; och män frågar ju, med hvad rätt herr polismästaren tillåtit sig en å Opassande och lagstridig uwtöfning af sin myndiget? Hvar står det skrifvet, att Stockholms borgare iro förpligtade att inför polisen redogöra för emotsgna beställningar, eller äro underkastade äfventyret ut, medelst personlig inställelse, på befallning i sålan väg lemsa poliskammeren upplyspingar? — och vart skulle det väl leda, om dylika tilltag från poisens sida vunfo burskap och finge saflöpa utan annärkning? — Många likartade frågor voro visserligen Itt framstä!la, men:man inskränker sig för närvarerle till dessa, övertygad jått en hvar, som förstår sina ättigheter och skyldigheter, af det redan anförda mer n tillräckligt inser faran af den despotism, som vill öra sig gällandå,. Man får visserligen icke hos den ena eller andra utoriteten antäga ofelbarhet, men då poliskammaren, sedelst den anmärkte åtgärdep, ingripit på gebietet f personlig rätt och säkerhet och tilltrott sig, i kraft f embetsmannamyådighet, godtyckligt kunna styra ch ställa: med skattdragande medborgare, som dock ro sig stå under lagen, har med denna artikel endast syftats, att åt vederbörande gifva en liten väckelse, ill efterrättelse för framtider. Stockholm den 3 Okober 4844. Z. Pira. g