Aftonbladet – 3 oktober 1844, sida 1

komma att ega rum, den nuvarande Pranska NRegeringen höjer sig:i sin systematiska nullitet; endast omedelbara stötar kunna förmå densamma Jatt gifva tecken till hf, utan att den ändå vågar ett motstånd möt en raäktig och beslutsara anJtagomst.. Den närmaste följden al denna eländigThet är förlusten af all. aktning och allt förtroende utomlands. Sålunda står -nw Frankrike — som 12850 toch till och med 1840 hotede bela Europa )— äsoleradt, utan en enda sllierad, och wan inflytande; och vist: har hvarje Regerirg bandlat som icke ingått förbindelser med den Franska. I en.så bedröflig ! diplomatisk ställning ser. den Hemma dagligen ovädret skocka sig, som ofebart bryter lösta s Af bestimma tiden vär omöjligt, med mindre man vill fästa sig vid spådomar och assirmilationer, såsom t.ex. det, för öfrigt sann2, förhållandet attåltisedsn 1789 ivstkn regering egt bestånd öfver 44 bögst 13 år; den, O:lesnska her nu ingått i sitt: 2ö:de. Jag bar seit fl:re Franska tidningar som brodera pårdetta ämne, citera suktoriteter och profeter) etui vete. Men det verkliga är, att i Frånsrik8 råder en Obestämd vänten på katastroier, ,dem alla partier frukta, emedan man ansor demaskomman satt åtföljas al stäekscener. Deisa kunna. vil sblilva möjliga såsom ea feaktion moi enidely karskedeåpnu srgöktigaste, konservativa, hvikas skallsinnighet för staens såväl som för de ringeare Elassernas intressen ådragit dem ett hat, som endast: kan slickas genom de konser vativas fell... Också, fördomsiritt sett, och utan afseende på de tvänne. olika orden Arisiokrater. och Konservativa, hvåd är skillnaden dessa kategorier emellan 7 Böräåsföreträdena halva. uppbört, ren samma anda, tämma förtryckande tendens igenfibnas iden klass,! som irom sig byser der stora förmögenheten, och bös.en mängd merpiskor, hvilkas dels jnskrägkte, dels trånghjertade moral och. rättshögrepp lära: att allt bestående är rättvist och goåt.; Detta förhållande är öfverallt detszsmma, men den explosion det föranleder är närmast att befaravicErankrike,byvgrs befolkning eger, jemte mera framikridna ider, mindre tålighet och mera Iflighet än, så många. sandra. Att ea förindring 1 Frankrike kommer att medföra en allrään yttre villervalla, ör otviveliktigt; men dess förnämsta kännetecken blifver, sirösm konsequence af desssgrunds; en -socisl omskapelse, hvilken dock först : med tiden kon ent:ga em fast orm, när det ksos af passioner och teorier, som nu jäser, buonit ordna sig. Verkligen utölva teorierna i samhällsläran en slörre takt å än man förr kunnat föreställa sig; ty, spridda i degbled och småskrifter, läsas de al de arbetande klasse:na, bvilkas nöd görs för dem nödvändigt, att tänka på bvad som kan afbjetpa den, och dem sjelfva benäsna att hendiv. — Det närvarande systemet bar såletes,-emöt-sig-oma:ssan: af nationen, och i dennas fisndthäbet törerar sig mängden af tinkande och pslitiska-hufvuden, samt legitimistpurtiet, som ht vargen sNklärt sig fårets skinn, och nu predikar. de aliraliberalaste, ja radikalaste grundsatser, dem det döck hsr tokt nog att visa kombinersde med de fördrina Bourbonerna återställda på thronen, för att icke synas Oupprigtiga. Att partier, för: öfrigt motsatte, löreva sig tili ett gemens-mt ändamåls vinnände, är naturligt; men. les itimisterna missräkpa big starkt i s:naförhoppningar, då de icke woatt natioralpirtiet hehåiler för sig fördelarne af segerå, medan de icke ens kunna anse sig trygga mot dess harm. En omständighet kan! dock mträffa, soma totalt ändrar legitimisternas ställning : det vore hertigens af Bordeaux, pretetidentens, irånfölle. -Emedan bac är den sista successiousberättigade ledamoten af äldre Bourbonska grenen, så skulle hans död göra den Orleanska till fullkömligt legitim, efter aristeoriev, och sålunda den äldres parti homme, af grundsats, att öfvergå til pu regerande busets sida — B5nd! d6 elemenitr: som ipgrediera i Frankrikes moraliska kaos ärc8er kotböteka ett ganska verksamt; .Ganska. slugt söker kyrl kpartiet att bemäktiga sig nationen, icke gesom att tala till den na bomstrande generationer, men genom att intränga i ugdervisningen uf dena uppvexande, och, derjemte genom att sysselsätta si med de ringare klassernas bebo. De andliga Korporationern2, som, med eller utan tillstånd, existera i oe: hörd mängd och dagligen stifta filialer. , inskränka sig icke blow till undervisningen, inom de högsta ända till de lägsta, gratis vårdade, sambällsklasser; men de pelatta sig på alla möjliga sätt. med allmänhetens intressev.. Da äpråtta l adressbyråer,. förskaffa tjenster och arbete, gilva allmosor, evapttagas kostgängare och utbyra rum iör godt köp, etc. etc. — åtgärder som både af intresse och af tacksarohet, äfvensom: hos rsånga af bifall; tillvinna. de andliga. välgörarne mycket inflytande. Att detta begagnas till instegs beredande i familjerna, till dessas styrande, och till ett för. staten, och enskilda i längden skadtigt ändamål, blilver den naturliga tö! jden, söm mängden icke vill se förrän den kommer att halva känning deraf. s Redan bör. detta så vacker yta visande intrigspel gått så långt, att Parisiska munic:palitetsrådet ingått med skarpa föreställningar deremot.. Men bvartill tj:na de? Regeringen är icke okunnig men den envisas att 1 kyrkan se en allierad, ehuru denva har belt avdra och egskilda planer; också skyddas och gynnas den af Regeringen. . Endast jett åskväder förmår att resa luften i Fsankrike — som i Eaglind och överallt. Kung Ludvig FP hitväntas omkring den 10 Oktober. : I