Aftonbladet – 1 oktober 1844, sida 3

fen icke varit så svag, ty det var nu icke fråga om någon drottniog. utan helt simpe!t om -en enskilt prestman. Abbå Kleyr från Luxembourg, professor ;Tournays athencum, hade fått underrättelsa om att fa. der Barbieux förtalade honom på det nedrigaste sätt han införde uti allmänna tidningar reklamationer och dolde icke sin asky för jesuiterna. Men : Tournay: Ateneam beror af magistraten, denna af biskopen och biskopen af jesuiterna. Abtåen blef sålunda förständigad att återkalla hvad han yttrat, så vidt han ville undgå satt blifva bortkörd, och den hederlige mannen har fått undergå den förödmjukelsen att gifva sig sjel! dementi, i en skrift kallad Råtractation volontarre och göra sin belackare afbön. Sådan är presterskapets ställning i afseende på jesuitismep.. Sjelfva det Romerska hofvet fruktar dessa vådliga hjolptrupper, och påfliga nuntien smeker dem så mycket han kan. Uppfostringsväsendet är det rof, jesuiterna efterfika; deras ärelystnad traktar efter att efter deras smak formera aila kommande generationer. Preussiske ministern i Brässel, baron Arnim, hade subskriberat åt några skolor af hans trosförvandter. Denna handling af mensklighet och konverans blef ansedd såsom ett vådiigt anfall. Hr Arnim anklagades af kyrkans mödrar, (es n des de Ve2lise) och af hela kongregationen att söka protestantisera Belgien, och utrikes ministern Camiile de Briey var den förste att yttra sig på ett stötaade sätt mot ministern från en makt. den Belgien har största intresse att menagera. Jssuitismen har alltså priviegium att här remplacera den politiska kapaciteten. Hvad angår! dessa kyrkans mödrar, som jag nyss nämnde, så utgöra dessa, utom några respektabla damer, en majoritet af öfveråriga koketter, som vilja försona sina ungdomssynder, eller af unga, föga stränga fruntimmer, som genom ränkor eftersträfva en bill dindemnite.n — JOURNAL DE LA HavE meddeler ett bref från Balavia, den 45 M-j, hvari omtalas flera våldsamheter, som begätts emot europeiska fartyg och deras besättningar vid kusten af Borneo, der de infödda skola visa stor ovi!ja mot Europerne. Ea expedition af två fartyg, the Young Queen och Annan, som utrustats af en Enageisman, Mr Erskine Murray, och som afseglat till Sambas, samt sedan i slutet af förlidet år afgåit till Bonjermassing, der afsålt lyckligt lasten och skulla segla till Moluckerna, biifvis invecklade i en strid med de infödda vid redden Coety, under Sultanen af Kontes herravälde på östra sidan af Borneo. — Hr Murray hade sjelf fallit ett offer i striden, med flera af besättningen; men fartygen hade undkommit Nuvado i sist. Maj månad. . Ea belgisk brigg, le Cbarles, bade äfven på samma red biifvit anfallen af röfvare, då fartyget den 47 Februari detta år stått på ett ref, och ej nog hastigt kunnat göras flott. Tjugufyra väl beväpnpsde piroger hade anfallit det, och chefen med besättningen måst rädda sig på sluparne, och hade lyckats undkomms på dem twill Macassar, der de blifvit väl bemötta och bjelpta af Holländarne på Celebes. Befälbafvaren der hade låtit dem få ett krigsåogfartyg, för att uppsöka Charlesp; men den hade blifvit plundrad ochibränd. Då man scdan fann lemningar af dess inventarier upp vid floden Possier, landsattes manskap och tusende boningar uppbrändes, 4000 floriper togos, och gisslan medfördes för betalningen af ännu 420,000 floriver, som befälhafvaren påbjöd skulle erlägges i skadessånd af infödingarne. — NÅGRA NOTISER OM RYSKA FLOTTAN. (Ur Corsaren.) Ea dansk man, som tillbragte en tid om bord på ryska flottan, som nyligen gjorde oss (Danskar) en visit, har meddelat några notiser om skeppen, manskapet m. m., hvilka möjligen kunde befianas intressanta. — Metroserne, säger ref., äro långt sämre än våra ; en riktig dansk gosse, tager makligt tre al dem på sitt samvete, både i sjömarskap och manlig djerfhet. Det oaktadt bebaadlas desse släta sjömän långt bättre af de ryska officerarne, än våra beckbyxor, af sina; dock, detta är kanske blott skenbart, emedan de ryska matrosernes slafviska uvdergifvenhet, icke en gång tilläter dem komma oflicerarne så nära, stt de då och då få spark för trutenp. På ett af linieskeppen föreföllo blott tre bestraffningar på en månad. — Deremot stode de ryska officerarne långt öfver våra, visst icke i mod och manlighet, men väl i praktisk duglighet, hvilket är en naturlig följd deraf, att ryska officerarne ba:va mer öfning än våra. På ett ryskt linieskepp fianes mer än dubbelt så många underoflicerare, som på ett danskt, emedan manskapet, bestående af rama landkrebbor, i kvarje ögonblick måste hafva en pekpinne. Icke dess mindre blifva officerarnes befallnivgar ilia verkställde, och det ider cj tvifvel att vid en strid mel!an ett danskt cch ryskt skepp af samma storlek, det sednare skulle tasas i en handvärdnirg. Tartygen äro gods, men inventerierna dåliga. Deras sjökort äro säkerligen efter våra lithografier, men bottnen är icke afsatt på dem, vilket visar en märkelig brist på sjömsnskap i vidkommande kollegium; sannolikt trösta sig ryssarne dermed, att vår Herre icke för ro skull satt lotsar i verlden. Märkligt är, att nästan ingen af manskapet kan simma. Derigenom hindras de ganska riktigt från att desertera. Det öker ock deras tapperhet i ettrafseerde; de kunna jul lika gerna låta skjuta som dränka sig.n — .CONGREWSKA RAKETER. En fransk tidning (Sentinelle de la Marine) invehåller följande härom: Ålla berättelser från eskadern vid Marocko omtala de fördelaktiga verkningarne af Congrewska raketerna, som biefro kastade ifrån ångfartyget le Ru bis. Det är sannolikt att regeringen skal begagna dessa förfärliga projektiler på flera ångfartyg; hitti!ls SADE SE RATTEN MAT NS VAN SET TARAS ipplyftande tanke: alias ögon lita till dig! np. b.