Aftonbladet – 28 september 1844, sida 3

(Insändt.) Ett litet Postscriptum till Aftonbladets anmälar af Öfverste Hagelstams nyss utdelade skrif om sjöförsvaret. 224 Insändaren, en vän a? sjöförsvaret, önskar ingenting högre, än att detta vigtiga ämne må med sakkänne. dom, fosterlandskärlek och opartiskhet utredas och be. dömas, och skyndar derföre att betyga Aftonbladet sir erkänsla för den — i fråga om sjöförsvaret hittills icke alltid visade — opartiskhet; hvarmed det anmält of. vannämnde Hr öfverste Hagelstams skrift. Ias. utbeder sig blott, att, icke såsom någon polemik, utan endast i förbigående såsom ett postskriptum, få fåste den läsande allmänhetens uppmärksamhet på någrs omständigheter, hvartill anledning torde blifva att framdeles vidlyftigare återkomma. Ins. vill ingalunda förneka Hr Hagelstams förtjenster; den största torde dock ligga i hans ihärdighet. Aftonbladet anmärker mycket riktigt, att vi af honom äga flera skrifter, riksdagsanföranden, tidningsuppsatser 0. 8 vV.; men det bör icke glömmas, att vi äga lika många ingalunda värdelösa motlskrifter. För att endast fåsta oss vid denna sednaste af Hr H:s skrifter, vilja vi i minnet återföra, att en till bufvudsakliga innehållet alldeles lika och endast i uppställningen något skiljaktig, af honom utgafs äfven under förra riksdagen; den besvarades af (bland andra) Hr kommendörkapten och ridd. Lagerberg uti en utförlig brochyr, äfven intagen i Tidskrift för Sjöväsendet; och om Hrer Lagerberg, Ehrenstam, m. fl. icke med samma ihärdighet omtrycka sina skrifter, torde dessa dock, såsom innehållande svar, äfven på Hr H:s sednaste nya förbättrade upplaga, ännu en gång förtjena genomläsas, ehuru de icke kunna annonseras såsom pi dag utkomnep. Hr Hagelstams ziffertabeller äro ganska intressanta; men jemförelsen emellan kostnaden för stora flottan och skärgårdsflottan i så måtto skef, att kostvaden för fregatter, korvetter, c., måste, exär det ju endast för skeppen är fråga om: vara eller icke vara, lika mycket anses tillhöra skärgårdsflottan, som storax flottan. Att vi äga så få brukbara linieskepp, är icke så märkligt, som det kanske vid första påseendet synes, om man besinnar, att nödige penningar saknas för att bygga och underhålla flere, att penningar saknats (intill sista riksdagen) till konservationsdockornes fullbordan, och att nybyggda skepp således måst i sjön uttagas och der hastigare gå sin förruttnelse till mötes; samt att i brist på medel, och till följd af Ständernes önskan, ja förbud, ingen köl till något pytt linieskepp nu rests på 6 år. Hundrade gånger har jemförelsen med Norge Blifvit framdragen, och hundrade gånger hafva till de radikale skärgårdsmännen . svarats, alt Sverge äger niost en tredjedel öppen kust, utom skärgården, samt lessutom det vigtiga Gottland. Hundrade gånger har oförmågan blifvit anförd att tunna åstadkomma en linieflotta, som kunde mäta ig i antal och styrka med Rysslands; och lika månasa gånger har svarats: Ryska flottans styrka äri sjelfja verket icke så farlig, som den synes; och liniekepps bestämmelse är dessutom hädanefter icke enlast att slåss i linie-de-bataille; vid mångfalldiga tillållen tages de enskilda fartygens förmåga till anfall ler försvar i anspråk, och då är och förblitver lintekeppet det starkaste af alla hittills kända. Fördelarne. af ångfartyg och bombkanoner äro käne och erkände; men mycket riktigt anmärker Afonblsadet, att begge dessa uppfinningar ännu äro uner sådan utveckling underkastade så många föränringar och förbättringar, att det vore, lindrigast sagdt, försigtigt att derpå bygga något nytt syslem för sjöSrsvaret i allmänhöt. Det må tillåtas Ins. här uppepa en strof ur sednasto utländska tidningar, återgifen i Statstidaiogen för den 25: Anmärkningsvärdt r, uti Prinsens af Joinville d. 10 Sept. offentiiggjofa rapport, det nästan ogillande sätt hvarpå han taar om bruket af krigsångfartyg; i sin bekanta not ade bån ined mera beröm talat om dem: Den frinodighet, hvarmed han erkänner sitt misstag, länder riesen till stor heder; det finns ingen svårare och Llörre seger, än den öfver egenkärlekenn. Hvad Ins. här anfört, är dock, som sagdt är, enast yttradt i förbigående, och utan att på minsta itt vilja förringa det värde, Hr Hagelstams skrift för rigt i vissa delar af uppgifterne möjligen kan äga. Pr — KR RE SATT KRA mA