Aftonbladet – 23 september 1844, sida 2

OM DE LIBERALAS STÄLLNING TILL REGERINGEN. Dagligt Allehanda för i Thorsdags innehöll en artikel angående den liberala pressens ställning till regeringen, hvilken i det hela öfverensstärnmer så nära med våra åsigter, att vi tage Oss riheten meddela det bufvudsakliga deraf. Likväl har detta äfven en serskild orsak. I de underliga tider hvari vi lefva, då den förut salarierade pressens toroa möpar birja ropa höst eter det fordna nådebrödet, och de ihöliga tysionomierna snart sagdt med blicken af en dödskailes förtviflan emotse hungersdöden, är det nemligen klart, att allt å den sidan måste uppbjudas, för att om möj!igt återvinna beskydd och underhåll uppirån. Lita klart är ock, att ett af de förnimsta medlen härtill måste sökas i upprepade insinuationer, att den sympati, som de liberala tidningarna ådagalägga för den nya regeringen, är låtsad, och å andra sidan alla de anmärkninger, som kunna göras emot ett eller annat förslag, en eller annan åtgärd af samma regering, ha sfva för ändamål avtingen att kringskära konunzamakten eller att nedsätta Konungen personligen. Af denn2 orsak ej mindre än för sakens egen skull, är det både nyttigt och nödvändigt att hvarje publicist låter allmänheten lära känna dess ställning i omförmälte afseende så no;grannt som möjligt, och derföre vilje vi något närmare vidröra ett par punkter, i hvilka Allebanda synes oss ej hava varit alldeles tydligt, eburu vi förmoda, att dess åsigter äro alldeles desamma som våra. Allehanda in!eder sin2 betraktelser med ett tillkännagifvande, hvari vi helt och hållet instämma, att det anser den liberala pressens ställning böra vara betydlict förändrad till den nya styrelsen, emot hvad den var och miste vara till den afsomnade, och förklarar vidare orsaken härtill såund2: För att finna detta behöfver man verkligen icke veta mer, än stt de sannt royalistiske och episkopala tidningar, hvilka jörut med Hull och hår tillhörde regeringen, numera rangerat sig bland de missnöjda och med en illa dold harm erfarit ministerombytet och framför allt de förändrade principer hvarför en gifven anhänglighet visat sig,:företrädesvis i benägerh ten attregera konstitutionelt, och efter verkliga rådplägningar med rådgifvarne; att till bifall uppjga åtskilliga Rikets Ständers, till och med förut förkastade, örslag till reformer samt att. äfven i afs. på ESKO SANNE 2 UNT a RN PN UED DESARIO NET PIE