Aftonbladet – 21 september 1844, sida 3

psaseomett Oveaersapligt faKLUIMN, adhberopa den osanning de sålunda utspridt om en opinionsyttring från Jönköpings borgerskap), och vi hafva derföre trott oss böra lemna denna upplysning om sättet hur de åtkommit detta faktum. RYSKA ARMEEN.. Vi meddelade för någon tid sedar. en uppsats angående ryska flottan, bemtad ur en engelsk tidskrift. Författaren af denna artikel har nyligen utgifvit en ;skrift under titel: Revelations of Russia, hvari, jemte nämnde uppsats, förekomma följande uppgifter om ryska armåen: Det reguliera kavalleriet består af 48 linieoch 42 gardesregementer samt 42 regementer .grenadierer till häst, 4 regemente kaukasiska dragoner och ett mönsterregemente af nio sqvadroner, hvardera 460 man stark; tillsammans, på papperet, 94,000 man eller, med inberäkning af garnisonstrupperna, 103,000 man, men i verkligheten ej mer än 85;000. Irreguliera kavalleriet belöper sig till ungefär 135,000: man och består af kosacker från Ural, Don och Svarta hafvet, kirgiser, tartarer, baschkirer och andra asiatiska stammar. ÅT? dessa äro omkring 90,009 man lika väl disciplinerade som linietrupperna. Men, ryska liniekavalleriet, isynnerhet det rent moskovitiska, eller af folk från gamla Ryssland bildade, står långt efter linie-infanteriet. De passiva egenskaper, hvilka göra ryssen fruktansvärd såsom fotsoldat, äro icke lika fördelaktiga hos ryttaren, hos hvilken ett driftigt, eldigt mod utgör en lika väsendtlig egenskap, som lydnad och manstukt. Bonden i gamla Ryssland är icke heller van vid att rida; landet har väl icke brist på hästar, men han drifver dem alltid framför sig och bestiger dem sällan. Kosacken från Ukrän är visserligen djerf och krigisk samt ryttare från barndomen; men då dessa Ukränare utgöra en jemnförelsevis ringa del af det reguliera kavalleriet, så kunna de ej, anses för någon serdeles betydande stridsmakt, hvilket deras sednaste strid med polackarne tydligt ådagalade. I allmänhet framställer hela ryska liniearmåen en eländig anblick; de smutsiga, gråbruna kapporna, soldaternes simpla, fattiga uniformer, deras bleka, läderartade hy, deras magerhet o. s. v. bilda ett ingenting mindre än intressant skådespel. Annorlunda är förhållandet med de kejserliga garderna. Då man första gången ser dem vid en revy, uppfylla de åskådaren med beundran; ty oaktadt man kan hafva sett enstaka regimenter, som varit vida vackrare, så finner man icke i hela verlden en sådan massa af vackra trupper. Kejserliga gardet, som alltid varit de ryska sjelfherskarnes. käpphäst och isynnerhet är den nuvarande kejsarens och hans broders, Michaels, består af 41,000 man infanteri och artilleri, samt 45,000 ryttare, och, unga gardet eller grepadierkorpsen inberäknadt, icke stort mindra än 120,000 man. Denna styrka ligger i guvernementet S:t Petersburg, mest isjelfva hufvudstaden och dess omgifning; storfursten Michael är dess chef. Gardessoldaterne, utvalda ur hela armdn, äro samtlige män af 3 fot 41 tum eller deröfver. Vid första anblicken blir åskådaren öfverraskad af den stora likheten mellan deras mörka ansigten; de se ut att vara så lika som fåren i en hjord. Blicken irrar öfver tusentals ansigten, och man finner icke lätt en, som icke kan tagas för broder, äfven till den, som är minst !ik honom i ledet; det ser ut, som om naturen hade skapet dem efter ukas och gifvet mönster. Oberäknadt den lika klädseln och den inöfvade, lika stela hållningen, härleder sig denna, nästan hemska likhet till det mesta från soldaternes i allmäochat mörkbleka ansigtsfärg, (kanske en följd af den omåttligt varma, konstlade atmoser, i hvilken de lefva, och af åvgbadens missbruk), derjemte af de svarta mustacherna, hvilka få denna färg, medelst en salfva, burudan deras färg än ursprungligen må vara. Allt är enligt order. En ukas bestämmer på linien, buru långt hår officerarne och gemenskapen få bära, åt hvilken sida det skall vara kammadt, huru långt fram i ansigtet polisongerna få gå, o. s. Vv. Dessa förordningar äro lika för generalen, som för trumslageren. Så länge man nu ser dessa gardessoldater i massa, göra de ett mycket imposant intryck. Afhög växt, af krigisk, fastän något ste! hållning, i smakfu!l uniform af tyg, som visserlig:n är groft, men skickligt behandladt, och dertill skuret enkom för hvar man, skulle de göra heder åt den monark, om hvilken en annan monark brukade säga, att verlden i honom förlorat en förträfflig skräddaremästare. Men om man ser på en sådan soldat efter slutad mönstring, så blir man förundrad öfver hans förändrade utseende. Huru mager, och smal öfver bröstet synes icke då samme man, som nyss gjorde sådan figur! Hvilken brist på muskler, senor och elasticitet ett lifva denna stora kropp, som liknar en hastigt uppväxt skolgosses! Hvilken olikhet mot de runda kinderaa, de athietiska formerna och det breda, symmetriska änsigtet hos en gardessoldat, som ätit gamla Enoglands oxkött! —— ———— RR (Insändt.) Ekonomisk metod att flytta trossfordon. Bredvid de fruar, som, för det bättre prisets skull, vandra från Norrtull till Hornskroken, för att köpa fyra lod kaffe, synes Krigs-kollegium förtjena nämnas för dess huskållsaktiga sätt att flytta trossfordon från Ladugårdslandet till Ladugårdsgärdet. En enskild man skulle helt enkelt, för att få en sådan flyttning verkställd, ackorderat med en åkare eller annan ägare af hästar att köra dessa fordon den lilla biten från ändan af Sevedbåtsgatan till Gärdet; men Kollegium har gjort sig mer möda än så, :för att utröna bästa Drisetdet har utställt vasnarnes bortförande på en