till korurgen som till öfverdirektörs-embetet, m. m samt med afseende derpå, att Kongl. Maj:t redan remilterat dessa till öfverdirektörs-embetet, som den 30 April och 24 Maj 1842 afgifvit utlåtanden deröfve: och föreslagit nedsättandet af en komitt, icke ansåg vågon framställning . nu böra till Rikets Ständer ar gifvas, enär frågan om lönvereglering för komissionslandtmätarne bäst torde beredas i sammanhang med frågan om en förändrad organisation med landtmäteristaten, af en sådan kommittce; förväntande sig föreningen framgången endast af konuzgen, då det lemnas Högstdensamme lämplig tid att åt ämnet egna rödig uppmärksamhet. 2:o. En skrift af kommissions-landtmätaren A. Ardersson Brandberg, hvilken hufvudsakligen omfattade justerings-verket, och pensiocs-anrstalters bildande; men hvilket icke vid sammenträdet var föremål för öfverläggning. 3:0 8) Östgötha landtmäteriförenings förslag till ändringar och tillägg i nuvarande skiftesstadgan; b)samma förenings försleg till ändring och jemnare fördelniag af gällande taxa; och c) kommissions-landtmätaren H. Rosåns förslag till indelning af landtmäteridistrikter. Af B. Beckman iolemnades: 4:0. Protokoll vid sammautrådet med Skaraborgs Läns tjenstgörande lanitmätare i Skara, d. 49 sist. Jui. 2:0. Anföranden vid nämude sammanträde af komirsions-landtmätaren A. I. Rosell, G. Segerdahl och auskultanten J. S. W. Cronberg; samteligen omfattande förslag till lönereglering, m. m. Af Hr Sidvall inlemnades: Ett skriftligt anförande af kommissions-landtmätaren Tellander, med förslag i åtskilliga frågor. Hr kommissionslandtmätaren Jacobsson afgaf äfven ett förslag, rörande en allmän reglerisg af landtmäteristaten. Resultaten af de deröfver företsgna. öfverläggningar igenfinnas uti de särskilda hemställanden, som af korcmitterade blivit afgifna till öfverdirektörsembetet, med vördsam anhållan om dess kraftiga medverkan tiil befrämjandet af de deri föreslagna förändringar, och sko!a deramma ofördröjligen utförligare reeddelas. Hvad åter angick den väckta frågan om lönevilkorea för landtmäteristaten, hade åtskilligo förslag förekommit, dels att staten måtte garantera landtmätarne en viss inkomst, hvarersot iandtmätarearfvodena skulle ingå till staten och med vanliga kronouppbörden upptagas, dels att en del af ar tvodet skulle reserveras ar staten och vid uppbördsstämma ultagas, för att ersätta staten de ständiga löseazslag som borde landtmätarne, åtmicstone inom kormmissionslandtmätaregraden, tiliförsäkras. Emot dessa förslag uppstodo likväl många betänkligheter; och kommitterade förenade sig sutligen i den mezxing: ett ett löneanslog at 300 Rdr Bko årligen borde i underdånighet begäras för kommissionslandtmätare, dels såsom ersättning för ådegalagdo meriter och pit i tjensten, dels såsom en garanti för bibehållandet af jemnare inkomster i en framskriden ålder, och dels såsom ersättning för den lsedtmätarne åiiggande publika karterenovationen. Ehuru billigheten talar för ena sådan lönebesiämmelse, utan hvilken dessutom den pensionsrätt, som Kongl. Maj:t npådigst ansett kommissionslandtmäterne böra förunnas i civilstatens pensionskassa, lärer blifva svår att vinna eller betrygga, skule, i fall icke deaca fördel kunde utan en sådan uppoffring erhållas, en nedsättning i taxan, såsom yttersta alternativet underdånigst föreslås. Sedan arbetena medkunnits så långt, att de lörenämnde förslagen voro utarbetade och till öfverdirektören i afskrift öfverlemnade, samt eter det, enligt en af herr Rydberg förut uppsatt promemo:ia, den underdåniga petitionen till Kongl. Maj:t blifvit uppsatt, behagade H. M. Konungen nådigst föruana samteliga närvararde landtmätare företräde, hvarvid de hade nåden att d. 22 sistl. Augusti få aflersna den underdåniga petitionen i Hans Moj:ts egna händer, sedan en afskrift deraf blifvit öfverdirektören och en dylik civildepartemeniet tiliställde. H. M. Konungen täcktes yttra, att H. M. skulle taga saken i nådigt öfvervägande, och sedan H. M. nu fått värmare underrättelser om landtmätarekorusens belägenhet, göra för gensamma hvad på Hars Maj:t kan bero. (Slutet följer.) EE SV