Aftonbladet – 11 september 1844, sida 1

TT dd 2949 RIKESDACEN. ADELNS DISKUSSION I REPRESENTATIONSFRÅGAN. Vi meddela i dag, till omvexling med högv. Presteståndets diskussion i representationsfrågan, en fortsättning af anöranderne på Riddarhuset isamma ämne den 28 Augusti. Som protokollet först i dag justerats, ha vi likväl måst vika något litet ur ordningen, och införa i dag presidenten Westerstrands, samt herrer Samuel Gustaf och Ewmi! von Troils yttranden, hvilka båda sistnämnde äro af en helt olika besksffenbet. Wi afhålle oss för öfrigt för ögonblicket ifrån en recension af dessa yttranden, hvilka alla hvar på sitt sätt förut gjor! uppseende, de båda försträmnde isynnerhet för den bittra tonen deri, men förbehålle oss att framdeles få anställa en sådan granskning i ett sammanhang. Hr WESTERSTRAND, PER. Mången lärer ej fingas, som med över.ygalså kan neka, att. vårt Duva rande representationssystem är mycket bristfälligt. Elementer i staten finnas; som vid öfverläggningarne om dess angelägerheter, dels äro alls icke representerade, dels äro det proportiorsvis antingen för mycket eller för litet; och dessa öfverlåggnviogsrs gång är låcgsam och invecklad: Ea reform häruti är af behofvet pi kallad. Men vårt gamla Sverige har i sekler bestått med denna bristfälliga representation, och nöden äl icke så för dörren, alt vi hals öfver hufvnd böra anta. ga en annan, fom är ännu bristfälligare. Deraf, att min rock är urmodig -cch stiten, följer ej, att jeg bör pådraga den första närrdrägt, en skräddare bjuder mig. Det till bildarde af en py representetion författade grund lagsförslag, om hvars antagande eller förkastande ru skall beslutas, är så i form som sak det odugligaste den vägen, hvarom jag kusnet göra mig begrepp. Jeg beböver blott läsa de första raderna at den nya val lagen, för att stöta på en otydlighet, som kunde ge anledniog till föjdrika tvister. Der läses, att valrätt tillkommer Svensk vän som — — — å landet eger, med stadgad kronoiborätt, eller för embete eller tjenst bionehafver jord, bergsbruk eller annan lägenhet. Skallej mången häraf draga den slutsats, att bland de å landet besutne, endast kronoåboer och boställshafvare skulle ega rösträttighet. Jag finner i detta vallagsförslag ett äflande att undvika främmande, i vårt språk naturaliserade ord. Så här man utbytt det expressiva i förra grundlagar begeagnade, ordet ,elector emot valmar, då likväl rätteligen med valmän endast förstås de röstberättigade i allmänhet, som åt de af dem utsedde electorer kunna uppdraga att, å deras vägnar, förrätta det slutliga valet. Så är det allmänt kända ordet pastorat utbytt emot det föråldrade ordet ngällp som af många ej förstods. Man känner deremot allmänt på landet, att pgälle betyder en viss operation på djur, och mången kan tro, då han hörer talas om ,gällstämma, att de olyckliga djurens sammanförande är pålyst. Ordet kammare, som lika med elector och pastorat är lånadt från främmande språk, bar man likväl ej försmått att:bezagna. För attvara rigtigt konseqvent, hade man i stället för första och andra kammaren, bort sätta första och andra stugan eller, kanske bättre, ppörtetn. Genom det anförda och mycket annat, har den, som författat vallagsförslaget, bevisat, att. han oaktadt all