Aftonbladet – 7 september 1844, sida 2

Article Image
grundräntan på skattejorden komma att upphöra, Under denna tid af 28 år droge den privilegienade jerden hela den påförde grundränten. Den är då icke någon ränteafgift åtkomlig för staten i annat fall än för att amortera och förränta de statsobligationer, som för denna skatterättighet utgifvas. Dessa obligationer skilja sig genem en serskild tillämpning från vanliga deruti, att de hvila på en bestämd gifven grundränta. Riksgäldskonptoret borde besörja utgifvandet och förräntniogen af dessa papper och till riksgäldskontoret inginge då också uppbörden af sjelfva räntan. Men till förekommande af att sådana papper, som säkerligen vore alltför begärliga i verldshandeln, måtte gå ur riket (hvilket i afseende på den årliga räntans uppbärande skulle kunna anföras såsom ett skäl för en ny silfverexport) tror jag att riksgäldskontoret borde utbyta dessa statsobligationer emot vanliga kreditsedlar, i anseende till ett större bruk af de förra utom landet. J:g kommer i ordning till den inverkan, som detta skulle hafva på den utländska industrien. Nu mera låter icke något samtal eller någon fråga af vigt utföra sig, utan att penningeväsendet kommer under samma köspitel. Sådan är ställningen, och den måste vara det, ty man har ställt banken i det förhållande till landet, att hvarje gren af dess näring, om den skall kraftigt tagas under armarne af banken, arbetar på sjelfva realisatiorens upppbäfvande, då det borde vara tvärtom. Detta låter nu mera icke ändra sig, och har man en gång beslutat realisationen, så måste man med alla krafter fullborda den och visa näringarne andra utvägar till räddning. Jag vill pu utreda, att denna utgifning af Statspapper kommer hela det skattdragande landet till godo i så jemn fördslaiog, som möjligt. Det gifves intet härad, och icka mången socken i de orter af riket, der penningeförlägenrh:t eger rum, der icke ett privilegieradt eller ett mindre skattagdt hemman finnes, ty frälsehemman är ock privilegierad jord, ehuru det är redan försedt med kronotionde, som minskar skillnaden i fördelar emellan det och skattehemmanen. Dessa statspapper, säger jag, blefvo en åtkomlig, ny penning för hela orten. Den vore till bands att ersätta bristen på Privatbankernes rörelsekapital, när det kommer att uppköra, hvilket är mer än sannolikt för de fleste, ty såsom de nu äro oktroyerade, böra de icke få bestå, och med inskränkpingar i oktroyen afgå aktieägare, utan att andra säkert komma i deras ställe. Med inga andra medel kan, efter min tro, den skuldsatta allmogen reda sina skulder till Privatbankerne. Till oerhördt belopp nedfätta köpeskillingar för dessa hemman vore eljest enda återstående utvägen: och hvaiifråa ville man väl skaffa köpare? Man frukta således icke, atwt det kapital, som utkommer i rörelsen, bhärigecom blefve för stort; ty i någon mån minskades det kapital, som nu omsättes i landet genom Privatbankerne. När amorteringen vore till fullo verkställd, vidtog den nya sksttlagde jordens skyldighet att ansvara för dess del i gamla grundskatten efter lika bevillningsgruzder för all jord: Ena ny allmän taxeriog bör derföre öfvergå hela Svenska jorden. Den är af allmän rättvisa påkallad äfven utan det af mig gjorde förslag, som jag med flit just för Hr Rääfs räkning kallar omskapning; ty den nu gällande taxering är i den mån kränkande lika medborgares rätt, att, då man i hela län, har ett taxerinpgsvärde till och med så lågt, som !,, ja !, af gångbara fastighitsvärdet, så finnes heta orter der det sistoämna da, efter hvad man bevisligen för mig anfört, är jemnt med det förra, och fortfarandet af detta förhållande är det man röker försvara med den dyrbara häfden — kännedomen af dessa förbållanden bar ock vållat, att sådane mindre partiella jomkningar, som Hr. Rääf förmodar sig hafva inom sin ort slutligen övergifvit, alldeles icke medföra någon rättvisa, och att man derifrån i allmärhet fuonit tig böra afstå. En sådan taxerieg är äfven nödig för att tillse i hvad mån de conqueterade provinserne köra ersättas för det olika förhållande, som skulle inträffa för dem genom jemn fördelning af grundskatt efter beviliningsgrunder, vid betraktande af den låga grundräntar cirka 42 R:dr på dess bemman, då den i det gamla Sverge mängenstädes uppgår till 400 R:dr per hemman; en omständighet, som ensamt varit tillräcklig för afs ag å HProsten A!mqvist motion, då såmedelst, i anseende till mängden dessutom af rent privilegierad jord, särdeles i Skåne och Halland, ett oerhördt belopp af gamla grundskatten blef transporterad fråa det gamla Sverge till de conqueterade provinserna och i samma mån medörde en utsläppning at vederlags-obligationer i dessa orter, å ena sidan öfverstigande deras beho! och å den andra medförande minskning i åtkomst af dessa papper, hvarigenom röre!sekapitalet der blef för litet. Det kunde invändas, att en ännu allmännare bevillning borde, till lättnad för Svenska jorden, i stället för grundskatten inträda; men då, mine herrar! stöta vi på ett annat skarpt motstånd, som ock har rättvisa ånspråk — bevillningen skulle derigenom hvila tyngre på andra samhällsklasser. Svenska jorden har i lyckligare förhå:landen mägtat drega gruadskatten — den är icke sämre nu — man vinner allt hvad som är ytterst behöfligt och billigt, om man låter hela Svenska jorden utjemna deppa grundskatt. å dessa grunder, och då jag icke längre vill uppehåla Ridd. och Adölns tid med en deduktion af vissa andra detaljer i motionep, får jag föreslå föjande: 1:3 Rikets Stärder besluta pu, att den grundskatt, som utgöres af jordeboksoch hemmantals-ränta samt afradsoch kronotionde-spanmå!, skall till hilften efter 28 års förlopp upphöra och samma belopp derefter utföras genom bevillning för jord å landet. 2:0 Den privilegierade jorden skittägges nu genast till lika ränta med kronoskatte-hemmanen i häradet och samma skattläggning försvinner åter vid förenämnde tid. 3:0 Iatill dess utgår förstnämnde grundskatt till ränta och amortering af den löseskilling för skattebidraget, som Staten medelst Riksgälds-Kontoret utger i obligationer med 4 procent löpande ränta till den skattskyldige. 4:0 Stats-Obligationen uträknas till ett sådant belopp, gom svarar mot årliga skatterne, så likväl att deraf både ränta cch 2 procents amortissement kan Fodtgörag. :o Då 1 ildade fondsystem har sin ovilö:0 Då det sålunda bi dade fondsystc Tardans egna kastas. Mr kb ss 8

7 september 1844, sida 2

Thumbnail