Aftonbladet – 5 september 1844, sida 1

Article Image
I stållet komma Prolessorerna att lör första gången uppträda i sin nya, eller rättare sagdt i en gammal återupplagen, embetsdrägt, — diästen är pemligen en luthersk prestkaften, med olika färger för de särskilda fakulteterna. Naturligtvis ba en mängd Berliner-infall låtit böra sig äfven öfver detta sags rococo; iy hittills var den svarta fracken er gemersam drägt för alla litteratörer. Men man känner Konungens tycke för införandet af en viss medeltidsståt öfverallt. Ryktet förkunnade att samtliga professorerna äfven skulle visa Isig i vördiga peruker, men så långt kom det likväl icke; deremot anses säkert att zdeln svart återfår sina riddarmantlar. I allmänbtet her omsorgen för drägter och för förändringar i embetsmännens och soldaternes beklädnad, sedan flera år spelat en vwigtig roll bland regeringsbestyren. Berlin är för ögonblicket lifligare än annars denIna årstid; ty vanligtvis bar hvsr och en, com kan, I brukat att nu fly ut på landet, till baden eller å!x minstone utom stadsportarne; venna gången bar deremot industriexpositioren hitlockat en mängd fabrikanter och industrivänpner, så att Berlin sannolikt ser sin folkmängd för närvarande ökad med 50000 främlingar. Vår exposition är blott en början ännu; ty hittills ba vi blott iso!erade frartoställningar att uppvisa. Man bar med bänseende till b: omständigbeterna anmärkt, aut industrien bär för första gången tagit ett slags försteg framför krigsangelägenheterna, derigenom nemtigen, att man vågat åt industriexpositionen upplåta hirvarande tyghus såsom lokal. En hall million tevär och hundratals kanoner hafva blifvit förflyttade till de närmaste fästningsmagasinerna, och i stället för dem ser man i de ofantliga salarne lysande tyger af alla slag, machiner, guld, sammet, siden, kristall, postlin, kort sagdt alla möjliga slags slöjdalster. Under förre konungens regering skulle man ansett arsenalens utrymmande åt slika ting som en venhelzd; ty soldatväsendet och slit hvad dertill hörer omgafs på den tiden med ett slegs helgonskimmer. Hvad skulle man ej då hafva segt, om en mängd erörade fonor, minnen af två århundradens segrar, hade blifvit nedtagna från sin plats, och deras murkna stänger och flagcor dervid sönderfaliit i stycken! Nu bar alit detta tändt, utan vidare omständigheter, och man har föga bekymrat sig öfver om det gamla skräpet upplöste sig till stoft. Industrien gör också hvarje år nya iokräktningar på krigsväsendet; man erkänner mer och mer att hon nu fått öfvervigten, och ur denna synpunkt är Preussens första slöjdexposition i flera hänseenden ett tecken till fortskridende i tidens ristning och i öfverensstämmelse med dess fordringar. Man ser också vid detta tillfälle, att Tyska slöjdutvecklingen kan mäta sig med de första kulturstaters, i ganska många näringsgrenar, och i många till och med intaga främsta rummet, fastän flera bland dessa grenar blott ofullkomligt representeras denna gången här, just derföre, att det är första försöket, och att kungörelsen om expositionen utfärdades blott fem månader före verkställigheten. I Frankrike, der en dylik exposition bestämdt förnyas hvart femte år, ha producenterna helt annat tidsutrymme att förbereda sig derpå; och dessutom är det bekanta centralisationssystemet vida mer egnadt att i Paris sammanhopa en massa af de mest olikartade produkter. Alla dessa skiljaktigheter osktadt, erbjuder denna första tyska industriexpositioa en mängd vackra och betydelseful!a föremål. Omkring 23500 producenter ba uppställt omkring 7000 artiklar, och den vida lokalen är redan så fylld, stt föga plats mer är öfrig, fastän nya sändningar alitjemnt anlända. Det mesta härrör denna gången från Preussiska länderna; Berlin ensamt bar Jemnat omkrirg fjerdedelen af alltsammans. Från Tullföreningsstaterna och Österrike har obetydligt ankommit; men, om vid den nästa expositionen, 3 år härefter, de 40 millioner Tyskarnes gemensamma .slöjdfl.t skall representeras fullständigt, så måste vida större utrymme anskaffas än tyghuset här kan erbjuda. Bland det nu utställda fös rekomma ganska dyrbara föremål och 2llt är ordnadt med mycken smak. Af tusentals stycken katuner, sidentyger, kläden, sammet, guldoch siltvertyger, sbawlar, tapeter, mattor 0. v., har man under ledning af hoftapetseraren ELiltl bildat festoner och nischer, som bekläda samtliga väggarnes insidor. De öfriga sakerna äro ordnsde på bord eller uppställda i stora glasskåp. Silfver och guld, diamanter, ädelstenar och andra juvelerarevaror, förekomma i rik mångfald, äfvensom sköna postlinsarbeten, kristallvaser, m. m. — I bottenvåningens salar stå machimerna, bland hvilka flera förträffligt arbetade ångvagnar. På floden framför tygbuset ligger ett högst elegant ångfartyg. Ty värr har man i afseende på besöken af denna exposiiton ej utgått från några libersla grundsatser; inträdet kostar 4 g. Giocchen (47 sk. rgs) och härigenom är den arbetande klassen till stor del utestängd. Dylika inskränkta åsigter hyser man ej i Paris; men hos oss, i det goda Tyskland, måste ailting betalas kontant; folkhopen, öfver hvars råhet man så mycket beklegar sig, undanstänges och afsöndras; men gör ingenting för att öppna den tillt äde, der andra klasser äro församlade, der den kunde komma till någon kännedom om sitt menniskovärde oc! uppfostres till bättre seder. I nästa månad kommer industriexpositionen att aflösas af en konstexposition. Berlin skall sannolikt då bli ännu mera besökt al främlingar. I mitt nästa bref skall jag ej underlåta att deröfver meddela åtskilligt. from —— FFV a a

5 september 1844, sida 1

Thumbnail