Aftonbladet – 28 augusti 1844, sida 3

Ingens framsteg och befrämja utvecklingen af d , Inädla och redbara egenskaper, hvilka utmärka Nor -Idens folk, kan icke vara annat än varm fö hvarje förbättring i samhällsskicket: och de män 1 I som . innebafva det ansvarsfulla förtroendet, att va a Ira hans rådgifvare, kunna icke förbise, att så län Slge de äro det, böra de ock, i eannt kEonstitutio. Inell uppfattning af deras kall, i hvad på dem an: kommer, med nit och värma understödja han: , Jafsigter och beslut i samhällsvigtiga ämnen. , Med deras innerliga öfvertygelse instämmer de I dessutom, att bvilken utgång dagens fråga än mi l erhålla, representationssättets förbättring utgör et! lämne af den fosterländska vigt, att frågan derom numera icke kan falla. Efter friberre Nordenfalk talade friberre Hugo Hamilton, och redogjorde för skälen, hvarföre han med ledsnad ansåg sig böra säga nej till förslaget, hvarefter han underkastade detsamma en skarp Iderschöld; herr von Troil, Samuel, rcuntligen. I Presidenten Westerstrand dito. Landshöfdingen I Sandelhjelm i ett långt skriftligt diktamen. Hr ILefrn äfven skriftligen. Herr Lagerhjelm dito. I Greftve Carl von Hermansson muntligen; friherre Maurits Elingsporre skriftligen; grefve von Platen I muntligen; presidenten friberre Jacob Cederström dito; friherre Raab, Adem dels skriftdels muntligen. För förslaget yttrade sig deremot Hr Ballenborg, herr Ramsay och grefve Anckarsvärd, som upptog och ganska lyckligt replikerade några af motsidans argumenter. Af förslagets motståndare yttrade sig någre med mycken emfas och ej utan bitterhet, dock måste man härirån undantaga grefve Platen, som uttryckligen förklarade sig gilla en stor del af sjelfva principerna, fastän han af vissa detaljer fann sig förbindrad antaga förslaget, ssmt Hr Lagerbjelm, hvars anförande, oxktadt denae ledamots bekanta starka värma, utmärkte sig för mycken humanitet och moderation. Hr Sandelhbjelms kunde vi icke höra. De som mest rörde sig med aforismer och deklamationer voro Hr Samuel von Troil, friherre Klingsporr och Hr Westerstrand. — Presteståndet, som först kl. 10 började plenum, höll ej ut längre än till kl. 3, för att sedan hvila ut till morgondagen, då plenum fortsättes. Ingen har i dag yttrat sig för förslaget mer än br prosten Ödman, ej heller någon af hrr biskopar äpnu gifvit sina åsigter tillkänna. — Uti Borgareståndet slutades diskussionen redan kl. 74, 4, ehuru icke mindre än 42 ledamöter af Ståndet yttrade sig, och derutaf flere ilängre skriftliga anföranden. (Några åtnöjde sig med att blott instämma med andra). Iagen ledamot yttrade sig Jikväl mer än en gång i ämnet, emedan man tycktes vara ense om att hvar och en redan stadgat sin öfvertygelse, och det således endast kom an på att motivera sitt eget votum. Biand dessa fyratiotvå ledamöter talade endast sex emot förslaget, nemligen Hrer Lagergren, Langenberg, Arnberg, Collen, fabrikör Almgren och Grååd; den sednare likväl under tillkännagifvande, att han icke ville votera emot förslaget, hvarför han icke heller deltog i voteringen. Diskussionen börjades af br Petre, som i ett långt och högst intressant anförande (hvilket at hr Lagergren erhöll epitetet brijant) framställde en skildring af tillståndet intill närvarande tid och sökte ådagalägga att representationens felaktiga organisation varit största orsaken till de flesta oredor. Hr Lagergren yttrade sig dernäst, upptog i få ord hr Petrgs anförande och uppläste derefter ett skriftligt anförande, hvari han sökte ådagalägga felaktigheten af det hvilande förslaget. Hr Wern hade derefter ett kort märkligt föredrag af mycken inspiration, äfvensom herr De Mare efter honom talade med värma för förslaget. Vi medhinna icke nu att lemna någon närmere ksrakteristik öfver de olika talen, utan åtnöja oss med att uppräkna namnen på dem som vidare yttrade sig i den ordning de talade, neml. hr Lindström från Wisby, och hr Brinck, för förslaget, Hr Langenberg emot detsamma, med honom instämde Hr:r Wahlgren och Stenström, vidare för förstaget Hrr E. G. Lindström A. Berg, rådman Almgren, Kock från Malmö, (bvars anförande väckte mycken sensation, och med hvilken FHrr von Kock, Nordvall, Åkerberg, Boberg och Geijer instämde); Hr Arnberg mot förslaget; Hrr Ericsson, Fahihem, Bergsten, Geijer, Ödmansson, Gustafsson och Winge för förslaget; Hr Collen emot förslaget ; Hrr Thorn, Valley, Boström, Ejellberg, Palander, Malmqvist, Lagerstedt, Grape, Sundler, Lundgren, Schartau, Fenander, Maechel, Åkeson, Wedberg, Sjöstedt, Bilström, Fristedt, Eklund och Hörnstein för förslaget, samt hrr Gråå och A:mgren (fabrikör) emot detsamma. Voteringen utföll, aåsom vi nämnt, med 47 ja emot 9 nej. Hr Lagergren påminde, att det vid förra riksdagen hade varit 29 emot förslaget och endast 49 för detsamma. Hr Valley föreslog, att ståndet skulle genom en deputation inbjuda medständerna, att förena sig i beslutet, men denna inbjudning motsatte sig hv Lagergren hvarefter ståndet stannade i det beslut, att endast anmäla utgången hos de andra stånden gerom en deputatioa, hvilken, mycket talrik, agick under hr Brincks anförande. Bondeståndet bade redan klockan Y,492 fattat sitt bes:ut, samt, på framställning af Pehr Sahlström, beslutit att genom en deputation underrätta medstånden derom. Denna deputation, som bectad af nästan hala etåndet. anfördes af f. Ad. tal