Aftonbladet – 27 augusti 1844, sida 2

Article Image
vara och sof. Men ban drömde om förändringar som förestodo, och i sömnen såg han en sym: Det var en gammel riddarli ur, som stod fram. för korom: det hvita håret föll i vågor ner pi den gamles skudror, der han stod framför der sofvande majorens inre öga. Trasybulus, sade subben, jag är din stamar; se dig tilibaka och dt skall få se att dina förfäder ärligt kämpat fö! konung och fosterland, vi hafva offret allt, utom äran, för att rädda bege; men huru har ej åt vanslögtats! Du är ej vår ättling, Trasybulus ty vi voro ett med folket och värnade det mo försåt och våld; men då var folket oupplyst och visste ej sitt eget bästa. Mina efterkommande ha lemnat detta folk i samma råbet, ha vela aedtvnsa det i samma mörker som då, men si snart edert eget intresse varit med i spelet, di bar j retat samma folk mot eder och deras ko vung, då har j väckt uppror och tvedrägt i lan. det för att sjelfva vinna derpå. Nå väl, Trasybulus, tiderna hafva förändrats, folket har stigit vetende och upplysnirg, och j har sjelfve lärt det alt det är folket, som her makten, emedan sjelfve så ofta höjt upp eder på denna mekt begagnat denna kraft för edra ändaraål. Nu ha tiden kommit, att folket sjelf vill begagna er mskt, emedan det både känner dess tillvaro och förstår stt bruta den, och nu, arme Trasybuus reser du till riksmötet att bekämpa en Opinvon, som försvaras af tusende munnar och värnas af tusende rr enniskors förstånd. Trasybulus, min ätt. liog, för detta kapten vid adelsfanan, med mejors afsked, kerre till Kalfhagen, vänd om, du bryter halsen af dig! Majoren vaknade och gnuggade sig i ögonen. Håll Petter! huru långt äro vi hemifrån ?n. Koappt en mil, nådig m3jor. Hör du Petter, jag har besionat mig, gif här sterne en kaka och vänd hem igen.n ,Hem igen, nådig major ? Ja, för tusan, som jag säger.n Har nådig majoren glömt något då?p Är du galen, karl, gör som jag säger, och gi lem bröd och vind hem igen: jag ger hela riksdagen på båten. Vill landshöfdinzen, så må han tämpa mot öfvermakten. Tack vackert! jg vill

27 augusti 1844, sida 2

Thumbnail