Aftonbladet – 21 augusti 1844, sida 3

eldsvådan, nvartill man ännu icke kanner orsaken, var imedlertid den, som uppkom i SaroConstantinow, ui Wolhynien, den 44 Juni, och hvilken inom några timmar lade 340 hus, hvaribland 48 af sten, i aska, Några menniskor hafva olyckligtvis blifvit innebrände. Rn EN NYKTERBETSFEST I FÖRENTA STATERNA. Ur ett bref från Boston af den 531 Moj, i en utländsk tidning, meddela vi nedanstående beskrifning på en der firad nykterhetsfest. Denna beskrifning eger stort intresse, äfven derföre, att den visar huru varmt qvinnan i Förenta Staterna intresserar sig och verkar för de sociala och sedliga förbättringarna. Jag vill nu beskrifva en i går här firad fest, den första folkfest af detta slag, hvartill Amerika varit vittne. Det var en nykterhetsfest. För 20 år sedan var hvar tredje mansperson en drinkare, och det vackra könet tyckte lika mycket om att dricka, som fordom i Ryssland under Catharina II. Om gqvinnorna nu för tiden äro bättre der, det vet jag ej; men bär var förder:vet stort. Hvarje qvinna gjorde dagligen 3 a 4 besök; i hvarje hus böds henne likör, och hen kom drucken hem. Gossar och flickor efterföljde exemplet. Männen visste icke af någonting bättre än bränvin, och tusentals brännerier tillhandahöllo gitet i Grogshops) (krogar). Ånnu finner man om sördagarna på landet, i aflägsna trakter, hela familjen drucken, ifrån farfar och farmor, ända ned till barnabarnet och barnabarnets barn; barnet i vaggan föddes med bröd, doppadt i bränvin, och New Rum kallas ännu i dag den panact, som, tyvärr, äfven den bildade först använder emot alla både inoch utvärtes plågor. New Rum är en af sirap, äkta rumm och vatten bryggd dryck, som skulle smaka ganska fadd, så vida man icke i densamma blandsde något skarpt. Ruset, som denna dryck gifver, synes vara värre än det af potatis-bränvin; det gör menniskorna ännu dummare och mera förslappade. Emot denna pest bildade sig nykterhetsföreningarne. Ni känner sannolikt bättre än jsg, hvem som först satte dem i gång, ty deri äro Tyskarne i Tyskland starka. Jag kunde blott s!å efter i d:r Julii verk öfver Förenta Staterna, och bevisa att jag icke saknar historisk bildning; men dertill har jag ej nutid. Det faktiska af saken är, att nykterhetsföreningar uppstått, och att de haft att kämpa med stort motstånd. Men isynnerhet hafva qvinnorna med nit omfattat denna sak. Dryckenskapens följder träffade dem och hela hushållet allramest, så mycket de också sjelfve voro invecklade i det onda. De nödgade siza män att aflägga löfte att afbålla sig från bränvin; och bland dessa blefvo snart de värsta drinkarne de ifrigaste att göra proselyter. Annu i denna dag är det de, som allramest bedrifva verket, och jag måste till deras beröm erkänna, att de varit outtröttlige; ty för närvarande är knappt hvar 30 person drinkare. Dessa qvinnor, så fina, så ömtåliga, gå omkring i de allra fattigaste hus, och gifva sig ingen ro, fö:rän de genom föreställningar och böner erhållit det löfte, de begära. Då nykterhetens goda följder icke dröja att visa sig, så förnyas för det följande året nykterhetslöftet, som till en början blott gafs för ett år. Men de vaka också öfver dess uppryllande. Gerom petitioner yrka de hos autoriteterne i städerna och på landet, att krogarne måtte minskas, eller ock rättigheten betagas dem att hålla bränvin till förtäring. Sålunda hafva de magistratspersoner, som de infödde Amerikanarnes parti innevarande år tillsatt i NewYork, stängt alla krogar; visserligen befarar man att det kan giva anledning till oroligheter eller åtminstone till missnöje, men jag tror icke att det kommer att hafva några sådana följder; ty de bättre utgöra öfverallt pluraliteten, och qvinnorna äro högeligen intresserade i saken. Ju mindre dessa här hafva politiska rättigheter, desto mera hafva de att säga inom hus; det är åt dem, som uppfostran väsendtligen är anförtrodd, och derigenom bilda de ett starkt parti emot manner, om han ej går på deras sida. Barnen i skolorra tillhållas att aflägga nykterhetslöfte, och dessa utgöra kärnan i kalla vattnetsarmee, såsom man på spe kallat nykterhetsvännerne. Ett spenamn antages genast af dem, man dermed vill gäcka, och förvandlas i stället till en hedersbevämning. Så med Locofocos (demokrater), så med ndra benämningar. I alla städer — ty byar fianas här icke — höllos vittills hvarje år flere föreläsningar öfver pykterhet. De rikare ledamöterne af nykterhetsföreniogarne bealte desse taläre, då de icke sjelfve hade tillgångar ! tt underhålla sig med. Det var isynnerhet qvinnor183 sak, att göra dessa föreläsningar besökta; de antällde ota om viatrarne stora sammankomster för Dersoner af alla klasser, der intet annat dracks än tå och vatten, på sin höjd lemonad; inträdet i dessa ammankomster kostade, allt efter omständigheterna, ner eller mindre, och inkomsten användes att utbrefa pykterhetssaken, att betala föreläsare, att undertödja omvända drinkare o. 8. Vv. Förgäfves bjuder nan i gamla verlden till, att göra sig en föreställning m verksamheten bos dessa sällskep för ädla ändamål. Då ingen ståndsskilnad här lagligen finnes, och enlast rikedom och fattigdom bildar skilnaden emellan nenniskorna, så är svalget icke så stort som der, ivarest fördom eller statsinrättningar befästa denna likhet. Man såg pigor och drängar i dessa sammancomster, der de rikaste damer gjorde sig besvär med erveringen. Hvarje ogift fruntimmer ålägger sin bror, in kusin, sin fästman o. 8. V. att göra sig sällskap ill dessa sammankomster, och hvar och en kontriuerar gerna sin halfva dollar till kassans, i utbyte not den vänliga blick och artiga tacksägelse, han får uf den vackra damen, som tager emot bidragen. De j ike skicka efter inträdeskort, och taga måhända 5, lå de betala för 40, 20, ja, 100. På detta sätt fyl1 as nykterhetssällskapernas kassor, och nya operatioer företagas. Här i Boston begagnades för sammankomsterna frihetens vaggav, en staden tillhörig byggad. Här beslöts fordom af medborgrarne allraförst tt göra Eagelsmännen motständ; den innehåller sa-( ar och rum, tillräckliga alt rymma flere tusen per-i oner. Alven i år, d. 30 Maj, bade staden Boston förantaltat om offentligt firande af en nykterhetsfest. Alla rivilliga miliskompanier böra bär till nykterhetssä!lkapen. Dessa, med sna musik-körer, gingo i speten för processionanrg särskilda afdelainsar. Hvaria kn pA PR ER ER fn RN RN AA NER ER RN RS