Aftonbladet – 20 augusti 1844, sida 3

befunri:s så föga konstfärdige, att de ej en gång kur. nat förtjena fjerdadelen af sitt uppehälle. ; 9:0 Att institutet hvarken med årsberättelser, expositioner eller utgifna handlingar sökt gagna eller leda den större allmänheten, ebu:u sådant är ovilkorligen föreskrifvet. 3:0 Att institutet antingen icke bibehållit eller aldiig utbildst praktiskt skicklige och kunskapsrike lärare, hvaraf följden varit. att institutets undersökningar haft föga tillförlitlighet och dess upptäckter eller förbättrisgar aldrig setts använda i yrken. 4:0 At iostitutets mede! icke blifvit behörigen förvaltade, dels i följd af eo förvänd husbållsing, så att materialier blifvit inköpte antiagen skillingsvis eller på dyraste tider och ställen o. 8. v., dels emedan institutets inventarier, eff-kter m. m. så illa vårdas, att iosti:utet ej en gång sjell vet hvad det egar i bibliotek, samlingar etc., mycket mindre kan derföre redogöra inför endra — ett tillstånd, som naturligtvis skall göra hela dess verksamhet gagnlös, om ej rentaf skadlig. 5:o Att institutet föreummat, att systematiskt sammanställa, dels ur egna samlingar, dels från andra publika verk och isrättningar, de upplysningar för päringarne, hvilka det är skyldigt sjelft besitta och för allmänheten tillgänglige hålla. Måirga flera dylika försummelser äro legda Kongl. teckpologiska institutet till last, men hvilza det vore ör vidlyftigt och onödigt att här genomgå, helst de beklagligtvis äro en visa i hvars mans mun. Uader sådana förhållanden är det mig en bedröflig pligt, att fästa Rikets Ständers uppmärksamhet på dena2 vigtiga inrättning, med anhållan ett Rikets Ständer ville hos Kongl. Mj:t i uoderdåsighet begära nedsättande ef en kommittå af sakkunnige män, som skulle undersöka och efterforska orsaken till den tecknologiska uadervisningsanstoltens föga framgång, till utredande om denna orsak ligger i sjelfva dess stadgar och instruktioner eller i desammas försummade eLerlefnad. Skulle då befinnas, att stadgarne äro felaktigo, så torde öaskningsvis få föreslås den principen vid deras omarbotnisg, att institutets göromål! så mycket som oöjigt med eget ansvar fördelades på fjenstemännen inder direktörens lednincg och öfverioseende, samt att samlingar och effokter, emot hvad ru är händelser, ill vårdande öfverlemnades åt vederbörande passande ostemär, eftersom det mäste vara över en mans va, a:t vara allmän ledare af så många och oliks irtade göromål, rådgifvare, administrator och på somma gåsg vårdare af en så vidsträckt inrättnings samingar. Szul:!e deremot befisnas, att hufvudsakliga felet Ilezst hos ea elier annan at institutets tjenstemän, så lode vara mest lämpligt, att den felaktige aflägsnes och efördröjligen ereättes med en ennan; af hvilken san kan hoppas någonting bättre. Isnan genom en sädan undersöknirg hunnit utröas verkliga förbållandet med denna dyra anstalt, torie Rikets Stäsder anse anslaget för densamma böra åoras,