Aftonbladet – 20 augusti 1844, sida 3

RIEZSDAGEN. Motion i Borgareståndet af hr Gustafsson röran tillsättandet af ledamöter i Rikets kolegier. Ealigt de för Rikets hofrätter, kammarrätt och kt legier gällande instruktioner, ankommer det rå des embetsverks presidenter att vid inträffad ledighet ledamotsbefattaing af tromans grad elter råds embet derom hos Kongl. Maj:t göra underdånig anmäla! hvarvid tillika uti en till föredragande statsrådet a lemnad promemoria i underdånighet anmäles den pe son, som presidentea önskar vid embetets återbosi tande komma i nådig åtanka. Den tid denna ort ning tillkom kunde föga otägerh:t deraf uppstå, en uti de flesta ombetsverk funnos tvenno ledamotsgr: der och till den första, eller assessorsgraden, ansö! ningar borda ingifvss samt örslag af embetsverke ledamöter och presidenten upprättas, hvarefter till hi ge graden uppflyttning vanligen verkställdes ifcå den lägre. Ni deremot, då den förändrisg ägt run att, utom i hofrätterne, assessorer icke vidare fisna utan alla ledamöter i förutvämcda embetsverk utg: ras af råder, är förbållandst betydligt oliza och d presidenterne vid ledigheter af dylika embeten ict äro pligtige att uppgifra do personer, som möjlige åstunda att dervid komma i åtanka, äga de derigeno: ti lfäle att främja egna asigtar, på bekostnad af ar dre, möjigen mera fö tjenta personer, om hvilka re genten icke erbåller käansdom och således ej helle kan pröva rättvisan af hvarderas anspråk, hvada och i alla dyliza fall tillsättningarna i sjallfva varke blifva beroende af presidantens godtycke. Till hvilk missbruk sädant kon leda ligger i öppen dag, like som att en mängd ijonstemåns välfärd på sådant sä helt och hållet azkommer på presidentens vilbeha och de följaktligen komma i berocada af honom, fon i händelse han någon gång, ef en eller annan o:s2 skulle önska att u.öva inflytanda på tjeastemannen åtgärder, lätteligen kunde bliiva mealigt för tjonsten behöriga utöfvande och framkalla lycksökeori, i stä!le för nit, skicklighet och rodbarhet. Alla dessa omständigheter sysas mig uppenbarlige visa behofvet af någon fö åadriog i berörde hänseen da och torde äfven af sednasta tiders erfarecht stö derför icze saknas, hvadan jag vördsamt får föreslå att Rikets Ständer hos Koogl. Maj:t i uaderdånig net anhålla, att den förändring i de ör: ofvanbeö-d embdetsverk utfärdade inssruktioner mätte nådigt mod delas, att vid ioträffad ledighet af ledamotsplatser tromansgraden, hvartill presidenten nu ägor ensar avmäla, en sådan anmälan hidaneter bör af hor i samråd med verkets lsdamö er göras; till hvilken a mig Bu gjorda framställning skäl s mycket mar Törefianas, som genom den föreslagna å! gärden konungens mikt att utnämnaa hvem hin be hagar cj inskränäes, utan endast tillförlittigare upp lygaiogar, rörande sjeliva befordriogsärenderne, erhållas Mation i Borgareståndet af herr Gustafsson ang. tecknologiska institutet. Rodan tidigt bland Europas nationer hade Sverig åt tecknologien helgat en serskild låroanstalt, det te! nologiska instilutet. Faderneslandet bada kurnat hor pas se den teckniska sktickligheten höjd och industria väckt till ett högra li? genom alla de medel, som stå dena nya iarättningen till buds. M d frikostighot ha va Kozurg och Ständer omhuldat densamma oc fortfarenda förtäras årligen derstådes 44,090 R4r Bi atan att instituet ännu efter 13 års tillvaro kan fram stå och mod frimodighet säga: detta har jig verka detta har jag beoksntejo:t, fö bättrat eller upptäck ill landets bästa och egen hader! Tyertom, den al närda rösten ropar högt: hvad gods kan komm tråa tecknaologiska iastitutet? logen publik snstalt har blifvit så klandrsd 50 denna, och Aldrig todo klandret hellar varit me grundadt. Åtminstona är dot til pel sanct: 4:0 ÅL flertalet af eleverna d gått utan för skrifna förkussktapar och utgått d 2 år nsrell teckaisk bildaing siler ant arhet för slijderr institutet har tvertom med gesällbraf utrustat yngli gar, som deraf endast hat oligenhet, emsdan deo