Aftonbladet – 19 augusti 1844, sida 2

wvilket egåe rum på ljusa dagen, ute på marken och flera personers närvaro. N. närmade sig sin älskainza, visade henne en pisto!, som han nyss köpt, och ada honne, ett då de icke fingo bfva förenade, skule !e åtmirstone dö tillsammans. Den förskräckta flican sträfvedo emot och villa fly; men den ursinnige iiskaren eflossade skottet, som likväl, antingen emelan det var illa rigtadt eler afvändes genom flickans vemödanden, endast snuddade vid bennes hals, hvarfler hon lyckades fly. Den unge mannen, som nu stod ensam, ormladdade kallt sia pistol och afsköt den, itan att bekymra sig öfver de rop af förskräckelse, dem bans älskerigna och hennes slägtingar härvid uppvåfvo, mot sig sjell, utan at likväl lyckas tillfega sig något svårt sår. Unopretad öfver att hafva förfelat sitt nål, leddade han änsyn, skjöt och föll, med till bälften krossadt hufvud. Oaltadt sia förfärliga blessyr, efde han, så att han kuode föras tl ett hospital; men man hade likväl föra hopp om bans räddning. Den Otycklige var få vild, att då fåältskären ville förbinda bonom, framtog hen en knif och ville sticka hoPT. — Den utmärkte pianisten Wilmers, som för sågra år sedan besökte Stockholm, bar i förra månaden gifyit två mycket besökta konserter i Göttinser. Efter slutet af den ene, f behållningen var snslagen till ett väl! ide ä i, afsjöngos sånger för honom vid fackel:ken. — RaArT rynD. Ea bonde har, ej långt från Finsterwalde, funnit en kruka, nedgräfd i hans gärde, innebållande 800 wendiska mynt från den tiden, då Wenderne ännu voro hedningar. En del af mynten böra ett oxhufvud, Odins båda korpar, Thors elier Sievas bufvuden, eller tyska ordens kors. Bonden, som ej visste, att mynten hade något värde, förskingrado hälften, och en sockenskräddare begagnade dem ill knappformar. Den andra hälften af fyndet är bevarad.