Aftonbladet – 15 augusti 1844, sida 2

STOCKHOLM den 15 4ug. De på förmiddagen ankomna utländska poste medförde tidningar från Paris af den 3, från London af d. 6, samt från Hamburg af d. 9 dennes FRANERIKE. Fiera rykten om begynnelsen af bombardementet mot Tanger af franska eskadern under prinsen af Joinville, besanna sig icke. Don 23 Jul tillställdes kejsaren af Marocko ett nytt ultima tum, och en tid af åtta dagar medgafs till ingå ende på de deri framställda vilkoren. Detta upp skof afsåg, att låta engelska konsuln, He Dum mond Hsy, få tid att personligen begilva sig til Tetuan, der kejsaren vistas, för att kunna på närmare hbål afvakta sakernas gåeg vid kusten Man trolde att engelska konsulns råd, och, of så behöfs, hotelser, skulle bringa kejsaren till ef tergift, ehuru hans den 28 Juni afgifna svar på det förra af franska konsuln afgifaa uitimatur icke synes lofva det. Detta svar, afgifvet af kej sarens minister, Sd Mohammed Bendris, ankom dena 26 Juli till Tanger. Kejsaren lofvar deri at bestraffa de Raider, som gjort sig skyldige til truppernas inryckning ötver Algeriens gräns, mer yrkar marskalk Buseauds återkallando i och fö Uschdas intagande. Han giver ingen förktarin: rörande Abd-el-Kader. Det var efter emottagan det af detta svar samt marskalk Bujezuds gjord: förklaring, att kriget vid gränsen faktiskt fortfar som prinsen af Joinville den 23 sist! hegaf si till Tenzer mel eskadern, lät franska konsul med famij samt ett antal andra fransmän komm ombord på sitt skepp Piuton, och ett ångfarty ,Velocen fara lings kusten för att emottaga de vistande franska ageater och fransmär. — Mua fick då veta, att Raiden af Uschda, E! Genaoni blifvit Jagd i bojor, och att hans efterträdare gjor marskalk Bugzeaud fredsförslag. Marskalken hal likväl derpå svarat, att freden blott kunde ingå på de at franska regeringen uppgine grunder. Eagelska blad meddela, att kalifen i Tange skulle hafva motsatt sig fracsmännens inskepp ning, emedan ryktet utbredt sig, att Tanger skull bombardaras 212 timmar efter prinsens af Join ville ankomst. Nerpolitanska och engelska kow sulerna föreslogo ett uppskof, för att af paschar inhemta tillstånd till inskeppningen, som begifvi sig till Larache. Nezapolitanske konsuln for di på ett danskt krigsfartyg. Uader hans frånvar ankom underrättelse, alt prins Muley Mohammes