Aftonbladet – 14 augusti 1844, sida 2

RYSSLANDS SJÖMAKT ). (Ur en Tysk tiduing.) Anztu finnas här och der personer, som upp skatta Rysslands makt mycket för högt. -Denn stat imponerar endast, då man ser den på afstånd Alla sakkunnige domare, som känna den af ege: erfarenhet, äro af den tanken, att den ryska mak ten i det afcörande ögonblicket skall visa sig in genting mindre ön fruktansvärd. Detta omätlig: rike har raer än en sårbar punkt. Vi vilja icke en3 tala om det virrvarr at folk, com kbilda den na stat, eträckande sig öfver trenne verldedelar ty redan en blick på kartan visar, alt ryska sta ten ej är någon organism, utan en hopfösning a de mest olkartade beståndsdelar. Den bildar all: icke en stat i europeisk mening, De bundrade skiljda folkslag, som lyda alla Ryssars sjelfherr. skare, afvika till en del fullkombgt från hvarardra i race, härkomst, språk och seder; de hafva ingenting annat gemensimt, än Cziren, som råder öfver alla. Men mårga äro med motvilja den ry. ska spiran uaderdåniga och längta att slita de be. svärliga bander. Storryssarze, hvilkas antal öf verstiger alla de andras, utgöra tyngdpunkten : kejsarens makt; men dessa Ryssar äro ett bunde folk, som, afstängdt från den Hfliga rörelsen i Europa, lever på sina vidsträckta slätter, scknande sin fordna råa kraft. Då Peter I införde den ny3are tidens statsskick i Ryssland, satte han yxan till roten på det moskovitiska elementet. Han kunde väl förbjuda bruket af skägg, men en välrakad baka gör icke dess egare till en hyfsad och bil ) Vi meddela denna artikel, icko för att ingiva vårs läsare den tanken, att Rysslands flotta ej skulle kun: na under vissa förhållanden vara fruktansvärd i för hållande till det sjöförsvar Sverige eger, uten fö aut visa, huru föga ryska sjömakten har att betyda emot Ervglands och Frankrikes flottor.