Aftonbladet – 12 augusti 1844, sida 2

— H. M. Konungen har den 40 sist! månad utfärdat följande resolution: Norska riksvapnet är, . enlighet med den af H. M. stadfästad2 ritninsen: en röd fyrkantig sköld, hvari synes ett, nelerst från venoster och uppåt till höger i framskridande ställning upprättstående krönt, gyllene ejon med öppet gap och utsträckt tunga, hållande i framfötterna en upplyft stridsyxa med gyllene skaft och blad af silfver; öfver skölden en kunglig krona. — Jakob Aall, en af Norges utmärktaste män, afled den 4 dennes på Ness jernbruk. Morgenbladet meddelar om honom följande mnekrolog: Jakob Aall är född i Porsgrund 4775, och hade således nu uppnått 73 år. Sedan han tagit theoogzisk embetsexamen, samt åren 1797—41799 besökt flera utländska universiteter och bergsakademien i Freiberg, inköpte han sistnämnde år Nzes jernbruk, der han lefde och var verksam intill sin död. Den klokhet, flit och omtanka han använde på sin rörelse, bragte hans jernbruk i stor wredit och hans utskeppning a! trävaror var äfven betydiig. Han var sina bygders välgörare. Under krigsåren och uthungringssystemet sparade ran ingen ansträngning och omtanka och afsåg insen risk, för att skaffa landet spannmål; han var städse den fättiges välgörare och älskad i sin krets för sitt milda väsende. Han var medlem af riksförsamlingen 1814 och af Storthiogen 1844, 1813 —46, 18924—922, 1827—28 såmt 4830. I anseende till sin ålder och svaga helsa undandrog han sig att möta på Storthinget 4839. I sina handlingar som offentlig man utmärkte han sig, liksom i sina privatförhållanden, genom flit, samvetsfull omtanka och insigter, men han var ingen talare; hans röst var svag och hans modesti tillät honom icke att i tal föra samma bestämda språk som i skrift. Men vi erkänna att fosterlandet är honom mycket skyldigt. I synnerhet har hans kunskaper och verksamhet som författare burit rika frukter. Den fagraste blomman i hans minneskrans är väl bans öfversättning af Snorre Sturlesop. Hans öfversättning af flera nordiska Sagor, hans Nutid och Forntid), och slutligen bans Erinripgar och de deri samlade aktstycken skola skänka honom en hög plats i norska litteraturens historia, liksom hans minne skall bevaras djupt i tacksamma medborgares hjertan.n — Baron Herman Lövenskjold från Danmärk, som i anledning af högsts. konungens död komponerade musik, passande att uppföras vid en minnesfest, utan att derför vilja mottara någon ersättning, har af H. M. konungen blifvit utnämnd till riddare af Wasaorden. — Tre af kungliga teaterns sujetter, hrr Dahlqvist och Pettersson samt fru Friebel, hafva i början af denna månad gifvit tre representationer på teatern i Christiania. Den förstnämde har dervid under stormande bifall uppträdt såsom; Frans Moor, Roscius, Wallenstein o. s. v.; och herr Pettersson, samt fru Friebel hafva dansat en dalpolska, pas de cosaques och Cachucha, allt under mycket bifall. —RONTOIKRKYENREE—