Aftonbladet – 9 augusti 1844, sida 1

— Det kan icke undfalla någon opartisk betraktare, att den nya Regeringen befinner sig i en högst egen ställning till de kotterier, som förut grupperade sig kring det gamlasystemet, och hvilke, under det de ständigt föra en stor devotion för Konuogadömet och Konungen i männen, likväl tillika nozsamt visa, att de med Konungadömets fördel endast menasin egen. Erkebiskopens helsningstal gilver ett bevis derpå, och ett annat ärnu märkligare är den partiskhet, hvarmed Rsgeringens närmaste organer arbeta för ultra konservatismen, medan det heter, att Rezeringen sjelf är reutral. Det är verkligen all möjlig anledning att antaga detta sednare, d. v. e. så till vida, att hvarken Konungen eler statsrådets ledamöter blandat sig i några valoperationer eller eljest sökt inverka på aogelägenheternas fria gång. Mea om man skall få antaga, sisom det utan tvifvel är faliet, att Regeringen vill handla i en sanat populär anda, så måtte det kännas något besynnerligt, att se sina närmaste organer rTangera sig såsom en kompakt opposition emot denna anda. Ett sådant skådespal har man troligen knsppast förut upplefvat. G5theborgs H-ndelstidaing för den 35 dennes inaehåller i en lång artikel, kallad efterskörd, några betraktelser angåeade ultrapartiets ställning till Kooungen, hvilka äfven kunna bidraga att belysa detta kapitel, och som vi derföre här införa: bDet är högst kuriöst att se, huru en del af det gamla hofvets ifriga anhängare som är missnöjd med vissa nuvarande ställningar och förhållanden, svettes och plågas under bördan af sin obelåtenhet. Till att jöppet gifva luft åt densamma, sakna de dock i första