Aftonbladet – 1 augusti 1844, sida 1

sifven skrift frånkänt vårt tidehvarf all fallenhet ör lagstiftarekallet. Och nu träffar honom det sällsamma ödet att så sig ställd såsom minister i spetsen för ett lagstiftande ministerdepartement! Emedlertid tycks detsom han rättfärdigade sitt nyss anförda påstående med sina handlingar; ty hvad det nya lagstiltningsdepartementet hittills åstadkommit under kens ledning, her ingalunda befunnits hvarken dugligt eller tillfredsställande. Äfven hr von Savigny hör till den strängt kristliga rigtning, som hyllas af ministrarne Eichhorn, Thiele, Stolberg och andra, hvilka såsom rådgifvare stå konungen närmast. Sålunda kan man förklara de söndrade: åsigter, hvilka öfverallt träda i dagen bland nu mera, och de ytterligheter som öfveralltftöta tillsammans. Nationens stora pluralitet, flera bland de högre embetsmännen, en del af adeln och presterskapet vilja framåt på helt annat håll, än det, ditåt kabinettet och dess ministrar, de fanatiske bland presterskapet och en del af aristokratien sträfva Mängden af vår talrika och till större delen fattiga adel fäktar oupphörligt för återvinnandet af fordna privilegier eller förvärffandet af nya; den har lika litet lärt och glömt hos oss, som i nåzot annat ö ande har dess högfärd fått f de bildade, allmännsst och prinsen gäller vårt lagskipriftligt och hemligt, samt de största bristfälligheter. ar lagskipning genom jury, i Rhenprovinsen; man inser inrättning är en dyrbar förMen det ges ringa utsigt r oss till godo. Jury-inrättatisk grund och är en stygaf våra byråkrater, hvilka, i likhet med våra ide gamla lagskipningsformerna invanda jurister,j känna ett slags föraktfull harm vid tankan att män ur folket skola bedöma ler osant. De vilja ej ihågkomma alt jurys ipningen — dom genom nämnd eller eds — är ett urgammalt Jlagskipningssätt hos olk af germanisk och göthisk stam; och infffating upphetsar för närvarande sinnena så m cket i Preussiska Rhenprovinserna, som denganingen, att man för närvarande i Berlin umgts med förebafvandet att frånrycka dem dett gskipningssätt. Man önskar väl der så måbända; men man inser att denna önskan ej kan genomdrifvas utan de häftigaste skakningar. Derföre söker man att förmedla, likasom m söker förmedla öfverallt: man vill förläna de östliga provinserna litet mer och aftruga de vestliga något litet; men allt på det förmedlande rd alt inzen skall blifva bekymrad. När man sålundå betraktat Preussens närvarande tillstånd, så måste man tillstå, att mycket har blifvit uträttadf på de sista fyra åren, mycket försökt och påkostadt; men allt är halfgjordt arbete, allt är vidrärdt blott, och allt bragt i oros Det tycks som mår antingen saknade kraft eller mod, för att åstadkomma någonting genomgripande och fulländ en ny retelse. lifligast önskade o ningssätt, hvilket erkännes behäftadt Allmänna rösten for som redan äger ru ganska väl, att de mån för hvarje fo att den snart kom ningen står på de gelse för största d