Aftonbladet – 31 juli 1844, sida 2

Besinnas det vidare, att hela folkmängden i Stora Kopparbergs län af förf. blott uppgifves till 432,034, ehuru redan 4835 års tabellverk utvisar 133,895 personer på landet och 35,643 i städerna, så synes det än mer vara alldeles otänkbart, då man vet huru ofantligt jordklyfningen i Dalarna fortgått, att antalet af jordegarne utaf allmoge och hittills orepresenterade klasser icke skulle utgöra minst fem till sex tusen; och då förf. sjelf i alla fall medgifver, att hela allmogen inalles blott skulle få Z,825 röster, under det han erkänner att 86 adelsmän, 68 off.cerare, 158 prester, tillsamman med 491 Ofrälse (vi inse ej, hvarföre dessa icke af honom räknas serskildt i röstetal) få disponera 801 röster, så är det obegripligt, huru detta kan framdragas såsom något missförhållande. Att i exa ort, det allmogen äger en så ovanligt öfvervägande andel i folkmängd, förmögenhet och utskylder, den äfven bör kunna äga en någorlunda billig andel i val af ortens ombud till utöfningen af folkets lagstiftande och beskattande makt, synes oss deremot ganska naturligt. I få provinser inom vårt land torde de statistiska uppgifterna kunna förete mera öfvertygande bevis på orättvisan och skadligheten af ståndsformer och klassval, än just de siffror, som förf. från Dalarne här gifvit oss. Ty antagom t. ex., att förhållandet vore så öfverallt i landet, som han säger det vara der, så skulle ju, med antagande af ståndsval, 86 adelsmän, 58 officerare, 438 prester, samfäldt med det lilla antalet borgare i provinsens städer, som ru representeras i borgareståndet, kunna i lazstiftningsoch beskattningsväg öfvervöga 6 till 7000 sjelfegande husäder af allmoge och orälse ståndspersoner, samt kunna tvinga dem till hvilka servituter de behagade, till följd af tre stånds b2slut. Sedan vi sålunda i korthet, men, som vi hoppas, någorlunda åskådligt visat, att de begge statistiska arbetena: tablåen öfver Skaraborgs län och tillimpningen af vallagen på St. Kopparbergs, långt mer ådagalägga det nuvarande representationssättets orimlighet och den nya föreslagna representationsformens företräde, samt rättsenligare beskaffenhet, än motsatsep, vilje vi slutligen säga några ord angående sättet, hvarpå man genom statistiska uppgifter säkrast och bäst torde kunna på förhand bedöma resultaterna af den nya föreslagna val-lagen. Om man t. ex. uppställde i tablåer för hvarje län de nuvarande ståndens sjelfägande personal, samt de hittills orepresenterades, på landet och i städerna, och derjemte upptog deras förmögenhet och skattebidrag; månne man ej då genom en kolumn, som visade det antal röster, som tillkom hvardera af dessa fem kategorier efter nya vallagen, skulle få en ganska tillförlitlig grund för sitt omdöme? Detta är, åtminstone vår tanka. Saken hade också icke varit svår för regeringen att tillvägabringa, då embetsmännen i länen ganska lätt kunna uppgöra dylika tablåer, så pass tillförlitligt, som våra taxeringsoch uppbördslängder kunna det utvisa. Ja det skulle säkert ännu kunna inom 35 å 6 veckor medhinnas, om regeringen ville. Vi grunda denna öfvertygeise deruppå, att en enskild man redan på en kort tid hunnit få en, ehuru icke till den grad fullständig utredning öfver förhållandet här i det s.k, Soderförn (Svartlösa, Öknebo och Sotholms härader), hvaraf det lärer visa sig, alt röstördelningen der, efter den nya vallagen, komme att blifva ungefär följande: Adel, 160 röster. Presterskap, 65 röster. Nu representerad allmoge, 340 röster. Nu orepresenterade klasser, 577 röster. Redsn dessa siffror bavisa, att rättvisa och billighet finnes i grunden af den föreslagna nya representationsformen. Vi vete rätt väl, att förhållandet i närheten af hufvudstaden icke kan visa alldeles samma resultat, som i en del aflägsnare provinser, hvad de representerade klasserna angår; men vi underställe enhvar, som skådar här ofvananförda proportioner, om der finnes något, som kan ingifva farhåga för ett pöbelvälde, Om de hittills orepresenterade klassern2, i förening med adel och prester, på de flesta orter kunde vid valen uppställa ett, om ock icke på långt när så stort rösteantal, som det nyss omnämnda, i förhållande ti!l allmogen, så kan den, som någor!unda vill söka och följa sanningen, omöjligt vidare se något spöke af ett s. k. bondregementep. Deremot synes det, som skulle de s. k. upplystare klassernas individuella inflytande på valen snarare blifva större och betydelsefullare, än någon anat; det vore blott deras orimliga, till grunden orättvisa och olycksbringande välde såsom Stånd, som skulle komma att slutas, för att i stället göra Svenska folket åter till en enig, lugn och kraftfull nation. 179. Jutländska provincial-ständernes adress till Konung Christian VIII, om hvilken vi nämnde i gårdagsbladet, är af följande lydelse: Allernådigste Konung! Då provincial-stenderne i Norra Jutland åter börja sina arbeten, känna de ett behofatt, medelst. KRT AGREE TSK RT STENEN ER TTT TONAS FETTO