Aftonbladet – 31 juli 1844, sida 1

FRAs sanne as ersatte ng — Allt är i ordning för gåfvobrefvets utfärdande, herr baron, sade Aurora, Notarien Bernard infinaer sig innan kort med ett par vittnen. — Men ni talar i en så sorglig toa, som om en olycka förestode er, sade de Måöreboult. — Ar det blott vår egen olycka som kan fösätta 0:s i sorg? frågade Aurora. — Är det icke en skön företrädesrättighet för menniskan, att kunna deltaga i andras olyckor? Och det yrke jag valt, ger mig ofta nog anledning att bemärka de bedröfliga följderna af dårskaper och passionerade öfverilningar. Baronen var lingt ifrån att ana, att det var honom sjelf hon syftade på med dessa ord. Han nedsatte sig på den sto!, som stod vid skrifbordet och fördjupade sig i åskådningen af den sköna flickan. — Baronessan känner förmodligen det förtogande ni nu gör af edra alleodalgods, frågade Auror2. — Jag är oberoende att besluta öfver min förmögenhet. Jag kan förpanta eller föryttra den buru mig golt synes utan att behöfva någons bifall. — Herr baron, ni missförstår mig; om ni icke behöfver iahemta er fru moders tillstånd, för att föryttra er förmögenhet, har hon likväl så mycket mer anspråk på alt få vara er närmaste förtrogae och:rådgifverska. — Men jag har ju sagt er, alt det är fråga om en öfverraskning med detta gåfvobref. Om ai kände sakernas sammanhang, skulle ni fullsomligt rättfärdiga mitt förfarande. -Skulle det icke vara klokare att uppskjuta ken några dagar Qi —,