Aftonbladet – 26 juli 1844, sida 2

SVENSKA NATIONALREPRESENTATIONENS OMBILDANDE PÅ KINESISKA, Författaren till den i Aftonbladet JE 461 och 465 omnämnda brochyren öfver: Svenska Natio. nalrepresentalionens ombildning har insändt någr: forismer, i samma. ämne, med löfte om wfort: sättning en annan gångs, efter hvad:sunderskrif. ten antyder. Döt var något oförmodadt, attopi detta sält se Aftonbladsredaktionen förstärkt med en medarbetare äfven ur den konservativa -skolan, ganska olik dock så många andra skriftstäl lande män af partiet, deri, att han icke hyckla med sin innersta mening, utan oförstäldt uttala att han är byråkratiens förespråkare. Men utom det att i denna öppenhet ligger en förtjenst, som påkallar afseende redan för sin sällsamhets skull, ha vi i går fått en serskild anledning till aforismernas införande, derigenom att vi sett dem äfven insända till Biet och Minerva. De annonser: sig derigenom såsom någonting helt annat än blot en replik på våra inkast emot författarens brochyr offentliggjorda i det byråkratiskan partiets förnäm. sta tidningar, uppenbara de sig såsom ett progran öfver partiets syften, och göra den annars, till och med hos detta parti, otroliga naiveteten sannolik, att partiet verkligen inbillar sig kunna realisera ett eller annat af författarens byråkratiska representationsförslag. Betraktade ur denna synpunkt förtjena de all möjlig publicitet, och vi anse derföre nu mera för en pligt att bidraga dertill, hvad på oss kan ankomma. Vi införa dem alltsi här nedan, jemte några efteråt bifogade reflexio ner. Hvad den utlofvade fortsättningen beträffar så undanbedja vi oss den likväl. Förekomme den rågon gång i partiets egna blad, så förbebåll vi oss att sjelfve bedöma, om den innehåller lik oskattbara bekännelser öfver partiets tänkesätt, son början, och derigenom är förtjent af samma offent lighet. j AFORISMER . af författaren till Betraktelserna öfver Repre sentations-ombildningen. Man bygger froma förhoppningar på lycklig erfa renhet i enstaka fall. Skulle lagstiftaren lyssna ti sådana, när fråga är att finna säkerhetsmått emc missbruken? Och hvad annat är frågan, när man sti tar lag? Om man framvisar några exempel af allmc ges aktning och förtroende för en baron eller en hf derlig embetsman , förebygger man väl derigenom a våda af lycksökares demågogiska planer? Deras verk samhet öteblifver, så länge de sakna fält för sin verk samhet — och deraf skulle man sluta, att banan fö den kan utan fara öppnas! Men i Norge? — Ja, hvem vet om icke banan fö dem der är öppnad.? Det kan vara fara värdt. Oc i sådant fall bevisar det icke mycket, att den änn ej blifvit beträdd. Förr eller sednare måste dem gogerna lära att begagna tillfället der det finne