Aftonbladet – 25 juli 1844, sida 1

inkommande tull betalas med vexlar på Paris ifrån sjöstäderna. Äfven i dea så kallade mindre handeln, som ingalunda är obetydlig, så ske transaktionerna genom vexlar: dymedelst att, uti de mindre städerna i produktionsorterna, likasom i våra Skånska städer, förhållandet är med spannmålshandeln, det finnes handlande, som utaf landtmannen uppköpa dennes produkter och i partier expediera dem till Paris, på ordres eller i kommission, till sådane handlande, som uteslutande göra sådana affärer, hvarefter de å dem utställa sina vexlar. Mången skulle kanske tro, att det bör falla sig svårt, att alltid blifva af med sådana vexlar, ten. så är likväl ingalunda förhållandet. Om mycket trasseras på Paris, och äfven på kredit eller in blanco, såsom för tullumgälderne t. ex., så beböfver också mycket betäckas och ditremitteras; och dessutom finnes ingen så liten stad i Frankrike, som ej har sin banquier, -som diskonterar I sådane papper, eller som öfvertager dem och hålller dem tillhanda åt andra, hvilka beböfva dem. Så förhåller sig i Frankrike med vexlar (Lettres de change), det vill säga, med anvisningar på fordringar, dem en person, A., boende i en.stad, har hos en annan person, B., boende i en annäli stad, och hvilka fordringar ÅA. sålunda genom försäljning till en tredje person C. öfverlåter. Jag säger försäljning, emedan dessa papper hafva kurs, I det vill säga, ett föränderligt. pris, ej allenast i anseende till dena längre? eller kortare tid de hafva att löpa, och. som, räntan ensamt skulle reglera, utan ock i anseende: till bristande eler öfverflödande tillgång på dylika papper under en leller annan period; ty vaf penningar i, sillver göIras sällan försändningar. afsenskilda. personer. — Men hvad man här förstår med sinrikes.-vexelrörelse, eller att bland personer, boendei samma Jstad, den enavskullesuiställa .vexlar: på dern:andra, — en sådan orimlighet har! man: ej id om :; i Frankrike. 007 jag der säljer .min. vara till en I detaillist,. och handeln! icke är, såsom i allmänhet Tär fallet, kontant, Så får jag hans revers-till: orldres på 6 månader (Billel å ordre). Men en sådan Revers är så väl för utgifvare, söm för Endossenter, lika. bindande som en vexel, emedan lagen ställer vexlar och sådana för handelsaffärer och i allmänhet af -bandlande utgifne reverser till ordres uti precis samma kategori, och reversen I gör således alldeles samma: nytta i rörelse, som I vexlar; ty i ena som i andra fallet cirkulera dyl lika papper blott genom det förtroende, som endossenternas namn ingifva, när ej, såsom undanltagsvis är fallet, utgifvarens blotta namn (eller ock acceptantens) är tillräckligt att förskaffa papperet nog kredit. Hvad åter den dagliga lefnadskostnaden beträffar, så är ej exempel på i Frankrike att någon kredit dertill begagnas. Icke har något hushåll sådana kontraböcker som. här i-landet för någon sorts handelsvara, och några provisioner af måtvaror finnas också intet i något hus. Allting köpes kontant för dagen, och hvad ett hushåll har provision utaf, är sådane saker som t. ex. kaffe och socker, och det enda, sonr ej för dagen kontant betalas, är brödet, hvilket bagaren sjelf låter föra omkring till: sina kunder, och som hvar månad beta:as efter en simpel karfstock, såsom bryggare här i min barndom hade. Detaillistens handel är således hufvudsakligen kontant, hvarföre han också för det mesta endast köper kontant utaf le Marchand en gros, och desse Marchands en gros köpa älven för det mesta kontant af les Negociants. g Huru uppkomma då dessa reverser (Billets å ordres)? Jo, förnämligast ifrån handtverkarne, hvilka slutligen förarbeta alla råämnen: Smeder, Snickare, Skomakare, Skräddare, Metall;jutare, Sockerbagare, Färgare 0. s. V. För exempels skull skola vi taga en brädhandlare i Paris Han säljer till snickaren, hvilken efter sitt behof och utrymme tager ett lass bräder i sönder. De komma då öfverens, att de skola uppgöra räkningen vid hvarje månads slut (regler le comple). Hvad beloppet då må göra, 14000, 500 eller 40 fr., så ger snickaren derpäå sin revers på 6 månader och den affären är dermed slut. Brädbandlaren har införskrilvit sina bräder utrikes ifrån och gifvit rembourse på en bankir i Paris, med hvilken hän derom kommit (? öfverens. Åt denne ger han nu efter band sina reverser till betäckande af dennes accept, och så är ,den affiren slut. Som nu banken ej lånar på, Idet vill säga, öfvertager andra papper än som hafva 3 månaders förfallofid, så får bankiren så länge behålla dem, tills blott 3 månader äro qvar, så vida han ej på annat sätt vill och kan använda dem. Men om han behöfver använda dem förr, så finnes så många andra, som vilja göra sin förmögenhet fruktbar, att man aldrig saknar penningar för goda papper; och detta äro vanligtvis sådane papper, hvilka äro grundade på verkliga affårer och således representera en verklig valuta. Om detta papper åler utgifves af bankirer, så ser man, att det nu har 3 derföre ansvarige namn, nemi. snickarens, brädhandlarens och bankirens; och använder bankiren detsamma i någon spekullation att derför köpa varor, och säljaren af dessa I varor, hvilken utaf honom öfvertager papperet, ytterligare i samma väg använder det, så kunna Isådana papper, såsom man ser, erhålla den aldrastörsta säkerhet. På detta sätt har hvar och en, som gör affirer, alltid representativer för sin förmögenhet eller sina fordringar: i förra fallet penninsar eallar waraor. i sednare executiva. löpande ve