Aftonbladet – 22 juli 1844, sida 3

— I Fredags drunknade en sjuårig gosse 1 I Tanto sjön. — En död okänd mansperson har uppflutit i sjön vid Grimshage, och blifvit afförd till bårhuset. LANDSONIS-NYHETDR. RN Fahlun d. 48 Juli. Vid den i dessa dagar slu tade bolagsstämman med aktionärerna i Fablu bergs lag beslöts att såsom vinst för året af jernverken lemna en utdelning af 25 rdr bko pr aktie. Då hvarje aktie har v. p. 10 skeppund smide, så ser man häraf, att Fahiu bergslag räknar 2!, rdr bko vinst på hvarje tillverkat skeppund, och hvaraf kan slutas, att jernhandteringen bär sig bra äfven med nu varande låga jernpriser, och att mycket af skriket om bruksegares betryck är utan all grund, hvilket för Riksens nu förnu församlade Ständer torde vara nyttigt att veta. (T. f. F. L. o. 8S.) — Den högst farliga boskapssjukan, mjeltbrand, har här i staden yppats och nyligen dödat 2:ne kreatur, äfvensom den qvinsperson, som afdragit kreaturens hud, i går på morgonen aflidit. Magistraten har derföre utfärdat kungörelse om kreaturens behandling vid slika sjukdomsfaH. Imedlertid har veterinärläkaren härstädes förklarat sig icke anse sjukdomen farlig för andra kreatur än dem som komma ut för samma föranledande orsaker, d. v. s. skämdt grumligt dricksvatten eller skadligt bete o. d., icke heller för menniskor, som sköta de sjuka kreaturen, utan endast om man slagtar dem eller afdrager huden. — Vår stad har för närvarande besök af den utmärkta författarinnan mamsell F. Bremer, återvändande från en resa uppåt Dalarne. Hon beledsagas af professorn doktor Fahlerantz från Upsala. — Under rensningsarbete vid Wåbäcksforssen drunknade d. 414 dennes på aftonen Hans Andersson i Tylla, efterlemnande hustru och tre barn i torftiga omständigheter. (S. K. L. T.) Westerås den 48 Juli. Konunzens befallningsbafvanda har ntnässt re svtriiva i Kongl. Maj:ts och rikets Svea hofrätt; Carl von Heyne; att vara lånsnotarie i Westmaulands län. — I det öfver 2 !, år gamla målet rörande de på falska handlingar utverkade diskontiånen, har ändtligen hofräitens utslag blifvit bekant och de tilltalade delgifvet. Igenora detta utslag äro dömde, förre bonden Carl Erik Eklund, att straffås med ärans förlust, 28 dagars fängelse vid vatten och bröd, uppenbar kyrkopligt och 5 ärs fästniogsarbete; förre uppbördsskrifvaren Carl Gustaf Ekblad, såsom förut dömd äran förlustig, till 28 dagars fängelse vid vatten och bröd, uppbnbear kyrkoplikt och 3 års fässningsarbete; landtbonde2 Jan Larson till ärans förlust och för öfrigt lika straff med Ekblad; drängen Carl Lundin, till ärans förlust, 28 dagars fängelse vid vatten och bröd, uppenbar kyrkoplikt och 2 års fåstoingsarbete; torparen Lars Urell, till samma straff med undantag af fästvingsarbetet, som för honom blifver ett år; drängen Carl Johan Bergström till ärans förlust och 19 dagars fängelse vid vatten och bröd; samt hustru Eklund och skomakar Tronelius till 42 dagars fängelse vid vatten och bröd. . — Den 8 af innevaraude månad, nedslog åskan i Sörby by, Hubbo socken, och antärde en ladugårdsbyggnad, hvi!ken helt och håliet nedbrann. — Ett förfärligt fenomen af åskan. På Kolpelle bys egor i Möklinta socken ligger i skogskanten på en berghäll en liten grå stuga. Derinne satt den 47 sistl. Juni dess egare, afskedade soldaten Anders Carlsson Kihlberg i en bågstol vid gafvelfönstret, med sin spinnråck framför sig, emedan han nu mest sysselsatte sig med qvinsarbeten, ehuru han förut varit karlavulen och icke blinkat för hvinande kulor i krigen mot Ryssland, Frankrike och Norge. Han satt der ensam, ty hans 74:åriga krya gumma hade gått till Sala i någon husbållsangelägenhet. På eftermiddagen blef himlen så mörk. Hotande moln uppstego från alla sidor, och åskan började gifva knall på knall, En granpgumma samt tvenne vallbarn från skogen, en gosse om 42 och en flicka om 441 år, togo då förskräckta sia tillflykt in i stugan till den orädde krigsbussen, der han satt traliande och godlynt i en svart tläderkaschett, blå jacka, hvita blångarnsbyxor och becksömsskor. Den gamla väggsmällan bredvid honom pekade just på 4. Då sprang ljungelden ur molnväggen in genom fönstret, tog med sig glas och fönsterpost, skuffade tidmätaren ner från väggen, ref Kihlbergs kaschett midt itu, från det ena örat till det andra, svedde skägget och en del af håret till puder, slog kraftigt på hans venstra axel, så att ijacka och skjorta blef ett rundt hål af en thekopps vidd,bruubrande huden derunder, pilade och svedde utför venstra sidan ända ned till tåspetsarne, slet med sig hela ofvanlädret af skon, och flög ut genom sidoväggens fönster, som sprang i tusen bitar. Granngumman och vallbarnen lågo afsvimmade på golfvet. En annan åskstrålefor in under syllen på gafveln, der han indrog ste-. narne, i muren gjorde en rispa såsom efter en glasplog i sned riktning i ett stycke af goifvet, följde derefter ; och brände framsidan af vallflickans hela kropp ifrån fötterna till hufvudet, svedde gummans båda ben gaf stark kontusion åt vallgossens venstra ben och högra xej, gick ut under sidoväggens syll, derur han drog ned sig ett par stenar, föijde derefter marken i månza bugter, der efter honom syntes en sammanhängande väg a! omkring femtio famnar, till utseende; dels det höga gräset, såsom spåret efter ett framrulladt ungt klot, dels i det låga gräset, såsom ofter en svejaode eldstråle, dels på andra ställen, såsom efter sn plogrist i jordytan. Deana väg försvinner i ett fattendike. i Af de afsvimmade kom sig vallgossen först vid och vå uppmaning af den äfven qvicknande gumman, som ;j kom af stället, kastade han en skopa vatten ur ott imbar i den rykande barmea på Kihlberg, som satt — död, bakåt lutad i sin stol. Intet var antändt, nen hela rummet var fullt med qväfvande svafvelrök, amt med eldgnistor. sam frasada i kläderna. Gas:an hor ge KK KK KA LL AA