Aftonbladet – 20 juli 1844, sida 3

— — — sso— un. En välkänd, ja! åtminstone en känd insändare har gjor sig den mödan och omkostnaden att anskaffa sig en författare till en liten artikel i Aftonbladet JM 134 och under pretext att ifra mot flera tjensters innehafvande af en och samma person, urladdat en liten del af sin bekanta afundsjuka emot en Kustsergeant i staden Ö.., bvilken i denna sin bemort lyckats tillvinna sig förtroende, som ofvannämnde art.-Insändare icke kunnat erhålla eller med skäl påräkna, emedan till alla befattningar, de må nu vara än aldrig så små, likväl alltid måste erfordras någon viss capacite. Då emottagandet af komunala uppdrag väl aldrig lärer kuona anses såsom någon skam för dem, åt hvilka de villigt erbjudas; så torde det ursäktas mig, att jag tror, det art., som upprepar dessa förtroenden, så till vidaicke kan lända mig till skada i allmänhet. Den tydligt ådagalagda afsigten, alt enskildt hos förmän väcka misstroende emat mig, såsom den der icke vore i stånd att rätt fullgöra sine skyldigheter, boppas jag också går förbi sitt mål; då desse förmän helt säkert ej fat. ta sina omdömen på grund af lösa insinuationer. Artikeln är sålunda, såsom man från det hållet kunnat vänta, endast en lumpenhet, som visserligen icke förljenal svar, såvida art.-insändaren icke hade bland undertecknads embetsochtjenstebefaitningar, till allmänbetens förvillande, upptagit dels för mycket cch dels för litet. — För att komplettera listan på dessa tjenstebefattningar har äfven, och med skäl, icke borit förglömmas undertecknads vikariat vid Postkontoret i samma stad under tiden, som postmästaren derstädes, för förnya de bockar i sin tjensteutöfning, var suspenderad. Det är vsserligen en obetydlighet, men rättvisa i allt: — At deremot räkna en och annan tillfällig enskild kommission, så som sterbhosutredning eller dylikt, såsom innebafvande tjenstebefatlning, syn:s antyda antingen nog inskränkt be grepp eller också et begär att vilja utvidga embetsmannaklassen nog mycket. Någon onsidighet kan, blani andra goda egenskaper, så!edes icke frånkännas art-insändaren. Så t. ex. kan man fråga, hvarföre ban uteslutande fäster sig vid den der Rådmanaen och Kustsergeanten? Likaväl hade kunnat framdragas en Postmästare i staden Ö.—, som art.-insändaren känner kanske ändå bättre, än han känner Rådmannen. — Om denne hate ju ett skrifvarcebiträde kunnat i .idnngarne gifva den upplysningen, att han med sin postmästaretjenst förenar andra embotsbefattningars, Såsom ångbåtskommissionär, askhandiare, brädvräkare, m. m, och då hade han tillika haft nöjet tillägga, såsom bevis på etjenligheten af flera tjensters förening , all t, exPoStm.tjensten, som stundom måste stå tillbaka för aska och